Graham Potter spelade tufft inför matchen mot Djurgården (2–1) när han bytte ut i stort sett hela startelvan från segermatchen mot Galatasaray. Och tog hem hela potten!
# Tre poäng, i första hand. Därmed behåller man kontakten med den allsvenska täten.
# Fräscha spelare till torsdagens möte i Istanbul.
# Och han gav inte Igor Tudor ytterligare en chans att spana in sina motståndare.

Läget inför ”andra halvlek” kan givetvis inte bli bättre för ÖFK, 2–0 i torsdags ger fantastiska förutsättningar. Och Potter erbjuds olika möjligheter att matcha sitt lag.
Alternativ 1 är givetvis att han fortsätter som han spelade i första mötet, alltså en fembackslinje med två centrala mittfältare framför och tre offensiva kort. Den här uppställningen överraskade Galatasarays tränare Igor Tudor, som inte hittade någon metod att spränga försvarsblocket.
Men Potter är en lurig fan och kan välja en mera offensiv taktik och därmed finta Tudor även denna gång, han saknar ju verkligen inte alternativ i sitt manskap… Ett tidigt ÖFK-mål på Türk Telekom arena skulle nämligen tvinga turkarna att göra minst fyra mål.
Sug på den karamellen, kära vänner!

Nu tror jag att Potter väljer det första alternativet som bevisligen fungerade i 90 minuter på Jämtkraft arena. Låt vara att omständigheterna kring matchen med underlag, vind, kyla, regn och allt vad det nu var spelade ÖFK i händerna, men; Galatasaray åstadkom inte ett skvatt den här kvällen!
Det är samma motståndare på torsdag och inte blir formen så mycket bättre på en vecka! Dock är underlaget ett annat (men ÖFK spelar ju många matcher på naturgräs och tränade en hel del på naturgräs i Krokom under uppehållet), värmen är ju ingen nyhet (även om den är sällsynt…) och stök på läktaren är det även i Allsvenskan (Malmö borta för att ta ett exempel).
Kort sammanfattat Jag tror att ÖFK har lättare att klara av svårigheterna i Istanbul än vad Galatasaray hade i Östersund.

Jag tror heller inte att Igor Tudor göra så stora förändringar i sin startelva. Uppställningen på Jämtkraft arena var ju en blandning av spelare med lång erfarenhet i klubben och några prestigefyllda värvningar. Dom misslyckades i Östersund men får säkerligen en ny chans., jag kan inte tänka mig annat.
Deras sätt att spela kommer heller inte att förändras. Lagkapten Selcuk Inan (nr 8) vill säkert ha en fot i varje anfall även den här gången. Och är inte han spelförare tar Tolga Cigerci (nr 6) över. Problemet; båda såg ut att ha svårt med tempot. Det var de för övrigt inte ensamma om. Trögast av alla var mittbacken Maicon. Kolla in klippet när han blir lurad och frånsprungen av Jamie Hopcutt vid 2–0-målet. Det är närmast pinsamt av en spelare med dom meriterna! Hur trött var inte han i det läget?

Galatasaray hade bästa farten till vänster i Lionel Carole (nr 23) och Kap Verdes landslagsman Garry Rodrigues (nr 24). Men där fanns också blottorna bakåt. Båda ÖFK-målen kom från den kanten och det var verkligen ingen slump. Där fanns också mycket mer för ÖFK att hämta och det förmodar jag att Graham Potter noterade.

Några noteringar;
# Det blir IFK Östersunds målvakt Andrew Mills som ersätter fotskadade Andreas Andersson. MIlls har tränat med ÖFK en hel del, känner ÖFK-miljön och ÖFK känner Mills. Ett naturligt val!

# Att kalla ÖFK:s uppställning i segermatchen mot Djurgården för ett ”B-lag” upprörde känslorna på en del håll, det var väntat. Att nämna saker vid dess rätta namn är inte gångbart i det här landet där allt ska vara så utslätat och ingen får vara bättre än någon annan. Men det här är elitidrott, allting mäts och jämförs, och det är därför ÖFK spelar i Istanbul på torsdag kväll. Över en hel säsong är alla 23 i truppen viktiga, javisst. Men några är dock viktigare än andra!

# Att ha i åtanke inför festkvällen i Istanbul; det kan vara tufft ute i Europa. Det fick Malmö FF erfara på tisdagskvällen när man åkte ur Champions league-kvalet efter 3–1-förlust mot FK Vardar i Makedonien. Hur många hade koll på Vardar före den här matchen? Hands up…

# Tränaren Jörgen Lennartsson förlorade maktkampen i IFK Göteborg. Sparken i kväll. Det var naturligtvis den lättaste lösningen för Blåvitt. Förmodligen inte den bästa!