Dom inre delarna av mellannorrland har begåvats med ett allsvenskt lag om detta har jag uttrycket min stora glädje vid ett flertal tillfällen. Att Östersunds Fotbollsklubb dessutom har en rimlig chans att nå gruppspelet i Euro League och därmed det ekonomiska tillskott som det för med sig är ju kort sagt fantastiskt.

Jag blir då som den sanne supporter jag är lite uppbragt över att det letas fel på allt och alla. Att nå 2-2 borta mot Hammarby IF är fan i mej inte kattskit, 20 000 mer eller mindre galna “Bajen” supportrar på läktarna och ett nyrenoverat lag där man äntligen verkar ha släppt handbromsen och utnyttjat dom resurser som lagets fantastiska stöd borde rendera.

Måhända har jag en lite mossig och inskränkt syn men varför inte i stället samfällt glädjas åt det som uppnåtts, det fordras säkert enorma uppoffringar framöver för att stan över tid skall fungera i det allsvenska finrummet och då förhoppningsvis även internationellt. Det behövs kanske framförallt en fortsatt kontinuitet i ledarskapet. Just kombinationen entreprenörskap/sportslig kvalité är väl kanske det viktigaste fundamentet i den här framgången.

Om vi nu skall förflytta oss från övergripande saker och ner på planen så har ju kreativitet debatterats en del, Lagets kanske ende utpräglade kreatör, Curtis Edwards, har fått agera hjälpgumma i lite olika lagdelar vilket enligt min mening fått honom att tappa lite av det självförtroende som varit engelsmannens signum. I mina ögon är Edwards inte helt olik flyktade Alex Dyer och förhoppningen är att han flyttas framåt i banan.

Apropå nästa internationella runda så kan vi väl bara hålla tummarna. Att börja borta är ju en ny erfarenhet men kan man peta in en tidig strut så sätter ju det en behagligare prägel på matchen fortsättningsvis. Dessutom förmodligen ett välfyllt Jämtkraft Arena veckan efter. Mycket att se fram emot egentligen, AIK hemma nu på söndag, tack för att vi får uppleva allt detta!