IFK Göteborg visade på stor energi och vilja samt smart försvarsspel. ÖFK tenderade att falla tillbaka i gamla synder med många pass i sidled och bakåt och vånda i att hitta vägar framåt. Fantasin saknades återigen i anfallsspelet, med ett stort undantag i Hosam Aiesh, som ensam utgjorde ÖFK:s anfallsspel. Till och med hörnor och frisparkar var lika ofarliga som förr.
Jag tror däremot att ÖFK kan hitta tillbaka till vinnarspåret trots att spelartruppen är lite tunn. Tunnheten märktes nu när Tekie var borta och Edwards inte hade sin bästa dag. Då hackar motorn på mitten betänkligt. Hoppas att Rewan Amin är den förstärkning som bidrar till öka kvaliten och alternativen på mitten. Han hade dock lite svårt i sitt inhopp, men det blir garanterat bättre med mer speltid.
Det som däremot oroar mig mest är att laget saknar en, eller ännu hellre två till tre ”strikers”, dvs målskyttar av rang. Jag måste erkänna att jag inför säsongen tilltrodde Dino Islamovic att bli en sådan, men även om han gjort några mål så ser jag inte att målkänslan riktigt finns där. Kanske kan han växa in i rollen, men här skymtar jag den verkliga utmaningen för ÖFK. |