Det var naturligtvis inte frågan om. Utan när. Men att det skulle ta 85 minuter och 22 sekunder för ÖFK att få hål på Gais och skjuta sig vidare till en plats i semifinalen i Svenska cupen mot Malmö FF var nog överraskande för många, även för mig. Inte minst med tanke på hur det såg ut på Jämtkraft arena. Det var väldigt mycket ÖFK och väldigt lite Gais.
Alhaji Gero har inte fått speciellt många chanser att visa sitt register i öppningen av den här säsongen. Och när han har fått det har det, i ärlighetens namn, inte sett speciellt bra ut. Styrkan har funnits, den känner vi sedan länge, men bollen har inte varit Geros bästa vän så här långt i vinter. Även den här gången fick han starta på avbytarbänken. Där fick han sitta i 66 minuter., sedan ersatte han Dino Islamovic. 20 minuter senare, i matchens 86:e minut blev Gero ÖFK:s frälsare när han tryckte in matchens enda mål. Ett ytterst viktigt mål för ÖFK, naturligtvis. Men väl så viktigt för Gero personligen. Målskyttet hat inte varit hans bästa gren under ÖFK-tiden, alla har vi sett hur svårt han haft det i det så viktiga straffområdesjobbet. Den här fullträffen kan få kammen att växa!
ÖFK hade ett klart grepp om den här matchen men Gais försvarade sig väl, inte minst centralt. Och gästerna bjöd verkligen till för att det här skulle bli en bra fotbollsmatch. Laget innehöll många bollskickliga lirare, man bemödade sig verkligen om att försöka spela sig igenom ÖFK när man erövrat bollen. Men så mycket längre än till mittlinjen kom man inte, offensivt saknades det en hel del. Det var verkligen inte vid många tillfällen som ÖFK-försvaret sattes under press.
Hemmalaget hade dock svårt att vaska fram de riktigt heta målchanserna, speciellt i den första halvleken där det egentligen vara bara mittbacken Sotirios Papagiannopoulos som var riktigt nära. I övrigt var det väldigt tafatta försök, trots att både Hosam Aiesh och Ken Sema hade ett kraftigt övertag på sina bevakare på respektive kant. Men inspelen var inte tillräckligt precisa den här gången.
Betydligt hetare blev det i Gais straffområde i den andra halvan. Sam Mensiro hade chansen, Curtis Edwards sköt tungt och bra ett par gånger, Tesfaldet Tekie fick felträff när målet låg vidöppet, inhopparen Jamie Hopcutt hade ett friläge, Saman Ghoddos dribblade till sig en dubbelchans samtidigt som Aiesh och Sema fotsatte att runda sina bevakare och mata in bollar framför mål. Men lägena sumpades och Damir Mehic gjorde ett bra jobb i Gaisburen.
Gaisnollan höll i drygt 85 minuter. Sedan sköt Brwa Nouri från 20 meter, Mehic släppte till en retur och då klev Gero fram med högern och skickade bollen upp i nättaket och ÖFK till semifinal. Det var skönt och det var mycket välförtjänt!
Några noteringar;
# Försvarsarbetet var i det närmaste klockrent. När motståndarna inte lyckas spela sig till en enda het möjlighet under 90 minuter måste det givetvis få högsta betyg. ”Sotte” var kung där bak. Aly Keita behövde knappast duscha efter matchen… Fem cupmatcher utan insläppt mål, det är starka papper!
# Planens främste var utan tvekan Curtis Edwards. Utgångsläget var som högerback den här gången men som vanligt jobbade han från kortlinje till kortlinje, hade en överlägsen passningsfot och hann dessutom med några vassa avslut.
# Brwa Nouri styrde på mitten men led av att såväl Tekie som Mensiro var bleka, åtminstone om man tittar på den offensiva biten. Jag förstår inte varför Mensiro hade den här rollen, han var ju helt vilse när han kom in på Gais planhalva där han knappt deltog i spelet. För mig är Mensiro bara bra när han får härja framför det egna straffområdet, högre upp i banan finns det många i ÖFK:s trupp som kan göra jobbet bättre!
# Hosam Aiesh och Ken Sema såg ut som kungar på varsin kant men jag hävdar nog att det såg bättre ut än det var. Så många inspel, så få som gav avslut. Här finns det att slipa på, både när det gäller var bollarna ska läggas och hur löpvägarna ska se ut för centrala forwards.
# Dino Islamovic fick starta den här gången. Men han var iskall!
# Saman Ghoddos är alltid sevärd, trots att skottfoten den här kvällen var aningen felriktad.
Nu är det upplagt för en riktig tungviktsmatch kommande helg; regerande cupmästarna (ÖFK) mot regerande svenska mästarna (Malmö FF, slog IFK Göteborg med 1–0 i sin kvartsfinal). Jag tror har fotbolls-Sverige ser fram mot det här mötet, ”snacklaget” ÖFK mot elefanten MFF från Skåne.. Det är också försäsongens i särklass två bästa lag. Det ni!
Till sist; Jag vill också ta chansen att uttrycka min beundran för ÖFK:s spelare (och även de som gästar Jämtkrat arena) som i match efter match bjuder på den här grannlåten – under rådande omständigheter. Fotboll är ett komplicerat spel, att utföra det i kraftig kyla och med fötterna stundtals placerade i halvmeter djup snö vid sidan av planen, gör det än mer komplext. Jag lyfter på kepsen! |