DEN HÄR 3-0-SEGERN VAR PRECIS VAD ÖFK BEHÖVDE

av Agne Svärd

Publicerad 23 Maj 2021 - 16:52

ÖFK gjorde som man plägar; besegrade Sirius med 3–0. Det var bra – och det var viktigt! Alla förstår ju betydelsen av den här segern när Allsvenskan nu tar ett längre uppehåll för EM. Efter fyra raka förluster och flera trista prestationer skaffade sig ÖFK kontakt med serien – och hinkvis med självförtroende.

Det här var precis vad klubben behövde.

Punkt!

Alla som kan sin statistik vet att ÖFK och Sirius har stött på varandra under en räcka av år och att ÖFK har ett kraftigt grepp på Uppsalas stolthet; sex segrar, sju oavgjorda och bara en ÖFK-förlust (förra säsongen på Jämtkraft) på 14 matcher.

Nu blev det ytterligare en ÖFK-seger att lägga till den fina raden. Man gjorde det fullständigt rättvist sedan tränaren Amir Azrafshan, helt prestigelöst, kastat sin tidigare matchstrategi över bord, satsat på en fyrbackslinje, fyra man på mitten och två längst fram.

Kort sagt, en klassisk 4–4-2-uppställning och gensvaret från spelarna blev omedelbart. ÖFK presterade en laginsats om inte i klass med 5–0 mot Örebro i andra omgången så i varje fall nästan. Det var tätt och kompakt i defensiven, Sirius hade mera boll men lyckades bara vid ett tillfälle på 90 minuter såra hemmalagets försvarslinje (Christian Kouakou smög sig in framför Eirik Haugan på ett inspel från vänster i slutet av första halvlek men sköt utanför) – i övrigt tvingades man ta avsluten från distans och dom bollarna hade Aly Keita full kontroll på.

Samtidigt, när ÖFK fick chansen, vårdade man bollen med gott självförtroende och valde med omsorg när man skulle ställa om. Och då gick det snabbt!

Det gav utdelning efter paus.

# 55:e min: Sam Mensiro skickar en perfekt långboll som landar bakom Sirius backlinje där Blair Turgott rycker fram, rundar gästernas målvakt David Mitov Nilsson – men skjuter över!

# 60:e minuten: Turgott får en ny chans. Den här gången är det Henrik Bellman som överraskar ett Sirius-försvar som gått fullständigt vilse. Turgott löper sig fri från egen planhalva och ensam med Mitov Nilsson sätter han 2–0, engelsmannens femte fullträff den här allsvenska våren.

# 64:e min: Felix Hörberg rycker fram på högerkanten och pressar in bollen framför Sirius mål, Malcolm Stolt får chansen från nära håll men missar med pannan när målet är vidöppet.

# 71:a min: Många ÖFK-are kring bollen när Blair Turgotts instick når Felix Hörberg och hans högerkanon från halvdålig vinkel går via Mitov Nilssons vänsterarm in i nät, 3–0. Målvaktstavla, visst, men för Hörberg har det ingen som helst betydelse. Skottet var vasst och det här var precis vad Hörberg behöde!

Innan den här kavalkaden hade Patrick Kpozo tagit ÖFK till ledningen då han på övertid i den första halvleken nickat en 1–0 på Felix Hörbergs välslagna högerhörna och skaffat hemmalaget momentum, mål precis innan pausvilan brukar ofta sätta kraftiga spår i matchbilden. Så även nu!

***

Här är några korta noteringar;

# Noah Sonko Sundberg och Ronald Mukiibi var tillbaka i startelvan. Men för Mukiibi blev återkomsten kort. Redan efter 22 minuter satte han sig ned på mattan, skadad på nytt. Nu har Mukiibi sex veckor på sig att läka sina sköra ben. Sam Mensiro ersatte på högerbacken.

# Trots det tidiga skadetrasslet, fyrbackslinjen var verkligen solid den här lördagseftermiddagen. Höga betyg på de fem som var inblandade!

# En extra guldstjärna till Patrick Kpozo ute till vänster som fortsätter att leverera fina insatser och nu även fick göra sitt första allsvenska mål på tre år. Om jag inte minns fel var det med huvudet även den gången när Saman Ghoddos serverade inspelet!

# Felix Hörberg hade svårt att komma in i matchen och när han i början av andra halvleken trasslat till det på egen planhalva mitt framför sin tränare såg han helt uppgiven ut. Det är väl bara att byta ut honom. Tänkte jag – varpå Hörberg svarade med årets bästa halvtimme!

# Även Henrik Bellman hade det svårt i början. Jobbet var bra men slutprodukten blev inte lika bra. Men Bellman fortsatte att tumma på, från kortlinje till kortlinje (han sprang lika mycket i 92:a minuten som i den första…) och växte in i matchen för att till slut vara kung i mittens rike! Den öppnande passningen till Turgotts 2–0-mål krönte en fantastisk arbetsinsats och sänkte motståndet!

# Simon Kroon fick åter börja från start men det såg ut som den dryga timmen mot AIK i måndags satt kvar i benen, det slog inga gnistor om hans 57 minuter den här gången. Men det köper jag alla dar i veckan, det viktiga är att Kroon är tillbaka på riktigt och det här uppehållet kommer att göra honom – och många andra – gott! Om gud är god, solen skiner och det blåser medvind mest varje dag så kommer ÖFK att vara rustat på ett helt annat sätt när vi fortsätter serien den 3 juli (borta mot Degerfors).

# Blair Turgott brände en öppen chans i första halvlek sedan han snott bollen av Sirius målvakt, han brände en ännu bättre möjlighet när han rundade Mitov Nilsson i andra men till sist blev det tredje gången gillt. ÖFK:s främste målskytt avslutade matchen på ett helt annat sätt än han började den. Mål betyder oftast ofantligt mycket.

# Frank Arhin och Ludvig Fritzson fick inte vara med så mycket i offensiven men på hemvägen satte de stopp för många av Sirius attacker. Inte så snyggt alla gånger – men väldigt effektivt!

# Det var inte bara trebackslinjen som blev en fyrbackslinje när Azrafshan ändrade matchplan. Borta var också den höga pressen, istället valde ÖFK (oftast) att börja sitt samlade försvarsspel lite närmare mittlinjen vilket gav att kortare och mer svårforcerat lag. Det var heller inget trasslande med bollen kring det egna straffområdet i uppspelsfasen. Kort sagt; det här var mer i min smak. När det behövdes som bäst. Ja, när det var absolut nödvändigt!

Tack, nu blir den tidiga sommaren betydligt trevligare för oss som gillar allsvensk fotboll i Jämtland.

Till sist, här är dagens lite mer generösa betyg (skala 1–6); Aly Keita 3 – Ronald Mukiibi (25) 3, Noah Sonko Sundberg 4, Eirik Haugan 4, Patrick Kpozo 5 – Felix Hörberg 4, Frank Arhin (70) 3, Ludvig Fritzson 3, Henrik Bellman 4 – Blair Turgott 3, Simon Kroon (57) 2, Blair Turgott 3. Ersättare: Sam Mensiro (25) 4, Malcolm Stolt (57) 3, Nikolaos Dosis (70) 3.

Fotnot: Efter helgens matcher ska jag summera de första åtta omgångarna. Håll utkik här på fotbolls!

8 Kommentarer:

Skriv kommentar

Gäst: Glenn skrev \| 23 Maj 2021 - 16:01
Precis så är det. Med statistik kan man bevisa vad som helst. Går säkert att hitta statistik på att inåtskruvade hörnor resulterar i en större mängd röda kort, fler skador eller dylikt bara man vill. Fotboll är ett för komplext spel för att brytas ned i siffror och tabeller och få en sanning. Om det vore så hade vi alla vetat receptet på guld. Så i den aspekten är erfarenheten och egna upplevelser man får luta sig på. Men, där gäller det också att vara ödmjuk och jag tror det är det som retar upp folk i Agnes texter. Texten läses som att Agne är allvetande och resten inte begriper nånting. Och det är väl i viss mån också själva meningen med en krönika. Sen kan jag tycka att högst resonabla kommentarer får lite väl snäsiga svar tillbaka. Enligt min erfarenhet är det överlägset bästa vad gäller hörnor något som Agne brukar beklaga sig över, nämligen löst slagna fallande hörnor. Som nästan likt ett vissnande löv seglar ner i gröten av spelare där ingen får någon kraft på bollen då energin är så låg. Då uppstår det ofta kalabalik i straffområdet och där man som anfallande lag ofta får möjligheten till att peta in bollen. Inget slår en sådan hörna och det vet jag för jag vet jag!
3

Gäst: Realist1 skrev \| 23 Maj 2021 - 12:31
Tack för info Tord! Det är sådant jag efterlyser och blir övertygad av:) Han har dock bara hänvisat till egna upplevelser tidigare. Men när det är sagt tycker jag underlaget du presenterar är lite för svagt för att dra några större slutsatser. Skulle gärna vilja ha statistik från de tio senaste säsongerna och gärna från fler ligor innan jag kategoriskt dömer ut utåtskruvade hörnor. Om det vore så enkelt och solklart tror jag alla allsvenska lag konsekvent skulle slå inåtskruvade. Sedan tycker jag den procentuella skillnaden från 2020 är alltför liten för att kunna slå fast något. Därutöver kan det ju finnas fler variabler att ta hänsyn till som inte tas i beaktande i ovanstående statistik, exempelvis egna lagets hörnläggare och nickpreferenser och motståndarlagets försvarskapacitet på de olika skruvvarianterna.
5

Gäst: Agne Svärd skrev \| 23 Maj 2021 - 11:59
Tack Tord! Jag hade det på känn men ville inte förlänga diskussionen, jag ser ju trots allt en del fotboll och gör mina noteringar...
6

Gäst: Tord Andersson skrev \| 23 Maj 2021 - 11:46
Förra allsvenska säsongen slogs det totalt 707 utåtskruvade hörnor varav 21, eller 2,97%, resulterade i mål. Samma säsong slogs det totalt 1200 inåtskruvade hörnor varav 50 (4,17%) resulterade i mål. Det får man reda på i andra delen av Discoverys serie Utredarna med Jonas Dahlkvist och Jens Fjellström. Agne har alltså belägg för sitt påstående.
10

Gäst: Realist1 skrev \| 23 Maj 2021 - 10:04
Tack för svar, Agne. Betvivlar inte att du genom ditt fotbollsliv upplevt att inåtskruvade är farligare. Men personliga upplevelser kan skilja från person till person så jag vill gärna se statistik som bekräftar din tes innan jag köper den (precis som Glenn är inne på). Personligen tycker jag att det är konstigt att så många lag fortsätter med utåtskruvade hörnor om det skulle vara en tydliga skillnad. I synnerhet i den högteknologiska ålder vi lever i där allt registreras och kartläggs in i minsta detalj.
3

Gäst: Glenn skrev \| 23 Maj 2021 - 08:49
Discovery+ går i sitt program ”Utredarna” med Jonas Dahlqvist och Jens Fjällström igenom fotbollens myter och kollar hur väl de stämmer med statistiken. Inåtskruvade kontra utåtskruvade hörnor gås bland annat igenom. Jag avslöjar inte resultat men ta och kolla där Agne!
9

Gäst: Agne Svärd skrev \| 23 Maj 2021 - 00:23
Haha, du har koll på mig, Realist1! ÖFK har gjort fyra av sina 11 mål på hörnor. Första hörnmålet (1–0 mot Örebro) var en inåtvriden mot första stolpen, andra (1–1-målet mot Malmö) var en utåtvriden, tredje (1–0 mot Varberg) var väl utåtvriden som efter stök styrdes i mål av Mukiibi och så kom det en utåtvriden mot första stolpen i dagens match mot Sirius. Tre av fyra är alltså utåtvridna men jag kommer, så länge jag lever, med emfas att hävda att inåtvridna mot första är svårast att försvara sig emot. Och jag säger det efter 15 år som målvakt (och tio som tränare)!
19

Gäst: Realist1 skrev \| 22 Maj 2021 - 23:58
Bra krönika! Men är det inte också dags för dig Agne att, "helt prestigelöst", hylla de så utskällda utåtskruvade hörnorna som resulterat i flera mål den här säsongen?
16