Jag trodde att upphämtningen i Norrköping i torsdags (från 0–2 till 2–2 i matchens slutskede) skulle ge massor av extra energi.
Fel!
Den gav bara trötta ben och trötta huvuden.
ÖFK spelade oavgjort mot Örebro SK, 0–0., i måndagskvällens match på Jämtkraft arena. Men den poängen förtjänade man inte. Örebro var bättre i de mesta men hade inte tillräckligt med spets att forcera ÖFK:s starka försvarsmur, i varje fall inte den här gången.

ÖFK får ta med sig poängen, notera att man spelat sex raka utan att förlora (fyra vinster och två kryss) och att man, på papperet, är Allsvenskans formstarkaste lag. Det är gott nog, allrahelst (och det är ytterst viktigt när det finns folk som börjar yra om Europaplats, hur tänker ni?) som avståndet till lagen där bakom hålls intakt.
När man ser måndagskvällens energilösa prestationen ska vi vara glada att ÖFK skaffat sig den här positionen i tabellen efter en synnerligen framgångsrik tvåmånadersrepa, en förlust på tolv matcher. Men det är fortfarande tio matcher kvar att spela och vi vet att mycket kan hända. Och när det händer går det ruskigt fort!
AIK och Göteborg kommer att resa sig, Örebro ser ut att ha hittat ett bra spår och Helsingborg har jobbat ihop fyra överraskande poäng i de senaste två omgångarna (seger mot Djurgården, oavgjort mot Hammarby). Det är lag som just nu är bakom ÖFK.
Varningen är utfärdad, poängen kommer inte gratis, och den negativa kvalplatsen kan fortfarande bli aktuell. (Däremot tror jag det är omöjligt för Kalmar FF och Falkenberg att jaga ikapp, de kan dessutom försatt sina chanser att sno poäng av ÖFK!)

Det var, vilket inte alls är ovanligt när ÖFK och ÖSK, en väldigt konstig matchrytmn. Inledningen gick i expressfart och så långt var ÖFK väl med i händelserna. Det gick fram och tillbaka, dock utan större tanke.
Men när det lugnade ned sig tog Örebro kontrollen och styrde skeendet. Själv var jag mest förvånad att så bollskickliga spelare som Nordin Gerzic och Nahir Besara fick styra och ställa som de ville utan att hemmalaget hade något motdrag, duon hade ju oceaner av yta att operera på. Samtidigt läckte ÖFK:s vänstersida där Neboyou Perry och Kalpi Ouattara hade dålig koll på Hussein Ali och David Seger.
Men Örebro saknade kvalitet när de närmade sig straffområdet och de avslut som togs var för det mesta illa riktade.

Efter pausfikat bjöds en ny portion av spel i överljudsfart, nu var den betydligt kortare, innan det åter lugnade ned sig – och Örebro på nytt hamnade i förarsätet.
Men inte heller nu förmådde närkingarna att spräcka Aly Keitas nolla även om det osade bränd katt betydligt oftare i den andra ronden.
Men ÖFK-målvakten tog lugnt och tryggt hand om det som inte Noah Sonko Sundberg, helt suverän, och hans försvarskompisar stoppade. Det defensiva hemmajobbet kan ingen klaga på, verkligen inte. Men det har ju funkat under hela sommaren och 21 insläppta mål så här långt är ett bevis så gott som något (bara Malmö FF och Häcken har släppt in färre, Djurgården lika många).

Några noteringar;
# ÖFK hade gjort två ändringar i startelvan sedan Norrköpingsmatchen. Eirik Haugan var sjuk, Noah Sonko Sundberg tog steget in bredvid Thomas Isherwood i mittförsvaret och Sam Mensiro blev högerback. På mitten var Felix Hörberg tillbaka efter sjukdom, Henrik Bellman fick börja på bänken.

# Ronald Mukiibi meddelades vara skadad och inte med i laguppställningen. Saknades gjorde även Ludvig Fritzson.

# Den nykomponerade backlinjen klarade defensiven på bästa sätt, hållen nolla är alltid en hållen nolla. Men uppspelen var den här kvällen för dåligt adresserade. Därför blev det heller inte många möjligheter till så organiserade offensiva attacker. Det mesta gick på chans och vill man vara riktigt elak så blev utdelningen 13 hörnor och inte så mycket mer!

# Jo, en chans vill jag nämna; Nebiyou Perry fick världens möjlighet i mitten av den andra halvleken då han i en snabb spelvändning fick chansen att utmana en ensam Örebroförsvarare, fintade bort denne och skaffade sig ett kanonläge för sin vänsterfot. Men Perry kunde inte hålla sig (den här gången heller...) utan skulle dra backen ytterligare en gång och då blev det pannkaka av möjligheten.
Sånt kallar jag pojklagsfotboll och det har man inte råd med på den här nivån. Perry är snart 21 år och måste börja leverera mål. Noll fullträffar på 19 matcher är helt enkelt dåligt med hans verktygslåda. Det är dags att sluta leka och det måste han få veta!

# Det var inte bara Perry som var blek på Örebros planhalva. Francis Jno-Baptiste kom fel på det mesta och Felix Hörberg såg bara seg ut i steget och slog slarviga inlägg, Ahmed Awads inhopp i andra halvlek gladde verkligen inte många och inte heller Jerell Sellars blev något hot när han kom in en halvtimme före slutet. Jag ger ett litet plus till Blair Turgott, mest för att han aldrig gav upp!

# Isak Ssewankambos energi tog nog slut i Norrköping. Otajmad i både duellspel och passningar. Lika bra som han var i torsdags, lika svag var han i den här matchen. 21 bollkontakter, enigtl sofascore.com, på 71 minuter innan han blev utbytt, kan det verkligen stämma i den positionen? Om så gör är det sensationellt lite!

# Däremot tyckte jag att hans kollega på centrala mittfältet, Charlie Colkett såg rappare ut än vanligt. Man får glädja sig åt det lilla en sån här gång!

# Amir Azrafshan/Pero Kapsevic har ett styvt jobb framför sig den här veckan. Det gäller att tanka ny energi i manskapet, redan på söndag kommer Djurgården på besök. Och då måste hemmaspelet fungera bättre än så här – och som det gjort större delen av säsongen. Nio poäng på tio Jämtkraft-matcher är inte tillräckligt bra, det tror jag vi kan vara överens om.

Till sist, här är ÖFK-poängen (skala 1–6): Aly Keita 4 – Sam Mensiro 3, Noah Sonko Sundberg 5, Thomas Isherwood 4, Kalpi Ouattara 2 – Felix Hörberg (59) 1, Isak Ssewankambo (71) 1, Charlie Colkett 3, Nebiyou Perry 2 – Francis Jno-Baptiste (46) 1, Blair Turgott (85) 2. Ersättare: Ahmed Awad (46) 1, Jerell Sellars (59) 2, Alex Purver (71) 2, Henrik Bellman (85) betygsätts ej.