Femte raka förlusten och två avslutande, svidande hemmadrabbningar via 0-4. Ingen munter upplevelse för alla som håller på fotbollsjämtlands stolthet. Annars såg det som sagt riktigt trevligt ut inledningsvis den här svinkalla söndagseftermiddagen. Henrik Bellman med ett bra läge efter tre minuter och ÖFK etta på bollarna och vägvinnande passningsspel.
En snygg raid av Felix Hörberg och pass in till Nikolaos Dosis men dålig träff från den senare. Hörberg igen ett pat minuter senare men skottet styrs till hörna. Sen sker det som tyvärr av och till kommit i dagen på sluttampen. Precisionen i agerandet fallerar och motståndet bjuds in till fruktbar kontringsfotboll.
Noah Sonko Sundberg får rädda på mållinjen efter 18 minuter, “Änglarna” tar över alltmer och som ett brev på den så kallade posten 0-1 efter 26 minuter. En frispark en bit innanför hörnflaggan nickas i nät av IFK:s specielle poängräddare, unge Emil Holm. Samme man framme igen sex minuter senare men en fin parad av Aly Keita.
0-2 istället i 33:e minuten. Ett mönsteranfall med fyndige Tobias Sana avslutningsvis in till Sargon Abraham som inte gör nåt misstag. Ny möjlighet för spänstige Holm efter 41 minuter innan ÖFK avslutar halvleken med en möjlighet för Nikolaos Dosis men obalans i avslutningen
En viss uppryckning inför andra. Dosis ersätts av Ahmed Awad och lite mer tyngd i djupled. Ett fint anfall efter 55 minuter men Blair Turgotts avslutning vinkas av för offside. IFK Göteborgs mer exakta spel tar åter ut sin rätt och 0-3 efter 59 minuter. Veteranen Alexander Farnerud har bara att raka in ett lågt pass från Alexander Jallow. Därmed rullgardinen i botten för det rödsvarta garnityret.
Henrik Bellman ut till förmån för Francis Jno-Babtiste men duktige mittfältaren Alhassa Abdullai med en bra möjlighet till utökning innan Mattias Bjärsmyr fastställer slutresultatet 0-4 i den 71:a minuten. En kort hörna överraskar hemmagrabbarna. Alex Purver och Malcolm Stolt in med knappa tio minuter kvar men inget av vikt och värde som kan förändra tillställningen.
Som sagt ingen vidare avslutning för ÖFK, och i epilogen ställs man dessutom mot Svenska mästarna Malmö FF på det sydvästskånska kustslättlandet. Det blir väl nån form av akademisk genomgång för att utröna hur en framgångsmaskin helt plötsligt kan tappa det mesta av stabilitet. En konstig säsong naturligtvis med tomma läktare och komprimerat program. Skall bli intressant att följa den utvärdering som behövs, om Amir Azrafshan var “pojken med guldbyxorna” en period av säsongen eller om idéerna kommer att bära frukt även framgent
För att återgå till matchen så vill jag framhålla kantspringaren Felix Hörberg som skapade en hel del och jobbade i båda riktningarna. Hårt jobb också av Kalpi Quatarra som ständigt vill kompensera sina egna misstag, en fin egenskap. Som vanligt också en gedigen insats av Thomas Isherwood som stred tappert i dom stora luckor som tidigare ÖFK-försvar så skickligt täppt igen. |