Jag tror inte att vi i år ska förvänta oss att ÖFK prestera den typ av fotboll liknande den som man gjorde under Europa League tiden. Då hade ÖFK en utomordentligt väl utvecklad possessionfotboll som då antagligen var den mest framstående i hela allsvenskan. Det innebär att man genom stort bollinnehav syftar till att inte tappa bollen och på så sätt eliminera att motståndarna gör mål. ÖFK bildade en norm som en del andra lag i allsvenskan tog efter.

I dag är det en ofta annan typ fotboll som spelas i allsvenskan. Många lag bedriver en intensiv, ofta hög press, som förhindrar motståndarnas uppspel och detta förenat med snabba omställningar.

ÖFK hade på Pottertiden spelare som var predestinerade för att behandla skickligt förenat med många passningar till varandra. Alla skulle kunna göra mål och förr eller senare, genom stort bollinnehav, kom man fram till en bra målchans.

I dag har inte ÖFK så många inre mittfältare som anammar detta sätt att spela fotboll.

Just nu är vi nyfikna på vad Amir Azrafshan tänker använda för spelidé.

Inför säsongen 2019 värvade Ian Burchnall bara en mittfältare. Det var Charlie Colkett. Det var i bjärt kontrast till Graham Potters speluppbyggnad. Han byggde sitt lag från mittfältet och utåt. Ett starkt och bollskickligt mittfält med förmåga att hålla bollen var viktigt för Potter. Detta sätt att värva har inte förekommit i ÖFK den senaste tiden.

Nej, ÖFK har på senaste två åren inte varit intresserade att värva bollhållande spelare. Amir har dock tagit med sig två unga mittfältare från Djursholm. Det är Nikolaus Dosis och Sebastian Karlsson Grach. Från Västerås har kommit Ahmed Awad som även kan spela mittfält.

Trots allt finns det i dag bra mittfältare i ÖFK.

Fottbollz.se har skärskådat innermittfältarna i ÖFK.

Nikolaus Dosis har ofta fått förtroendet att spela och han har gjort det bra. Han har fått beröm av fotbollz.se:s skribenter. Han är något att bygga på för framtiden. Han är mycket passningssäker och har bra blick för spelet. Styrkan och det defensiva tänket kommer med tiden.

Frank Ahrin är en spelare som inte var med så mycket i fjol. Han är en mittfältare som har det mesta som en mittfältare ska ha. Han är teknisk på små ytor och få kan slå en öppnande passning som han. Att han är lite vek och inte så ettrig på plan ligger honom i fatet.

Henrik Bellman. En ödmjuk kille som helhjärtat går in för att bli en bra fotbollsspelare, Han vill mycket och tog ett steg framåt i fjol. Kanske ett ytterliga i år?

Rewan Amin är för närvarande är skadad. Det är tråkigt för honom själv och för laget. Ödmjuke Rewan har växt ut till en driven mittfältare som är lika bra offensivt som defensivt och han är bra på att slå frisparkar. Han är en av ÖFK:s viktigaste kuggar.

Ludwig Fritzson. Har utökat sin förmåga allt eftersom Amir har gett honom mycket speltid. Han är en kämpe av stora mått och fungerar både defensivt och offensivt. I fjol var han en närmst given som startspelare.

Charlie Colkett har inte nått fram till det stora genombrottet. Han förlitar sig mycket på sin vänsterfot. Det är nog ingen nyhet, att Amir vill att Colkett skall vara mera energirik och ta för sig mera på plan. Det har han i viss mån nu gjort. Frågan är om och när han tar ett steg till. Det behövs om han ska vara en startspelare.

Isak Ssewankambo är en betydelsefull pjäs i ÖFK med sin enorma arbetsförmåga. Vårdar han vid vissa tillfällen bollen bättre och tar det lite lugnare i vissa situationer så blir han ännu bättre.

Sam Mensiro är en trotjänare somär en bra defensiv mittfältare, en hårdför kvast som sopar rent framför mittfältarna och som är oumbärlig i vissa typer av motstånd. Det är på den positionen Mensiro är bäst.

Jerell Sellars kan även han spela på mittfältet. Här en spelare som i bra form alltid ska vara startspelare. Om han är på plan får anfallet en högre dimension. Jerell är finurlig i sitt spel och han har förmåga att hålla bollen, dribbla, skjuta... Ja, han har det mesta som en mittfältare/forward ska ha.

Simon Kroon har vi inga andra förhoppningar just nu än att se att han är i gång med träningen och hoppas på att hans kropp håller. Fullt tränad är han en startspelare.

Ronald Mukiibi går även att använda som mittfältare om det skull knipa.

Sebastian Karlsson Grach väntar fortfarande på sin debut i allsvenskan.