Jag börjar med att konstatera att defensivt så var det den bästa matchen hittills av ÖFK. Alla fyra i försvaret gjorde det mesta mycket bra, och jag såg nästan inga tydliga misstag. Brage skapade väldigt få chanser och åtminstone vid det andra målet så tycker jag att dom hade god hjälp av domaren i samband med att dom erövrade bollen. Lite värre var det med mittfältet, där det skedde många bolltapp och jag tyckte också att det var för dålig rörelse utan boll. Anfallsmässigt gör Karlsson Grach en riktigt bra match. Bra att han fick ytterligare en chans att starta. Här ska jag sticka in lite udda beröm till honom, och lite kritik till Amatkarijo. Att den senare i början av andra halvlek tar eget skott trots att Karlsson Grach finns helt fri till höger om honom kan jag förstå, men bekymret är att han aldrig tar ögonkontakt med Karlsson Grach därefter, och alltså inte visar att han såg möjligheten, eller visar att han tillhör ett lag. Sedan kort därefter är läget precis det motsatta, men då lämnar Karlsson Grach bollen till Amatkarijo på ett perfekt sätt, och nära att det blir mål. Men inte heller då tackar Amatkarijo honom, utan tycks bara uppslukad av sin egen insats. Jag gillar verkligen Amatkarijo som spelartyp, men här har ledarstaben något att titta på. Men alltså väldigt starkt av Karlsson Grach att lämna bollen vidare till den spelare som kort innan inte gav honom samma chans. Så handlar en lagspelare!

Jag fortsätter att envisas med att ÖFK har en trupp som absolut ska kunna säkra fortsatt kontrakt i Superettan, men det behövs mer rörelse och kommunikation offensivt. Dessutom längtar jag efter åtminstone lite medflyt. Dock ska sägas att ÖFK:s mål var en njutning hela vägen. Ett oerhört vackert anfall med många inblandade spelare. Se vad som kan åstadkommas när det stämmer. Och om det stämmer i ett par matcher i rad, så tror jag att mycket mentalt kommer att släppa.

Det känns bra att Peter Amoran nu får chansen att spela ordentligt, och idag borde ingen kunna hävda annat än att han visade att han bör starta de flesta matcherna. Helt rimligt att han får vila ibland, med tanke på hans ålder, men att han och Mazur är det bästa mittlåset ÖFK kan presentera med dagens trupp anser jag vara tämligen klarlagt. Cesar Weilid visar fram till den enskilda missen som tyvärr gav upphov till 1- 3-målet att han är en försvarare av Allsvensk klass. Jag är imponerad av honom.

Tyvärr går det inte generellt att säga att det bör satsas helt på de yngre spelarna, då ÖFK definitivt är beroende av att ta poäng i så många matcher som möjligt, men när det väger jämnt tycker jag att man ska tänka på framtiden. Jag tror fortfarande att ÖFK kan gå en positiv framtid till mötes.

Om vi så tittar på de enskilda spelarna, med betyg som utgångspunkt, så hamnar mina tankar sålunda efter söndagens match:

Mills 3 (Hade inte så mycket att göra på målen, och inte i övrigt heller)

Weilid 4 (Hade haft en femma om han inte gjort missen vid 1- 3)

Amoran 4 (Kändes trots sin ålder väldigt stabil och har såväl blick för spelet som bollkontroll)

Mazur 4 (Gör en riktigt bra match, och jag hade antagligen gett honom en femma om det blivit poäng i matchen)

Hörberg 4 (Gör som övriga i backlinjen en riktigt bra match, med målet som extra krydda)

Dosis 3 (Trean är knapp, då han inte lyckades åstadkomma så mycket)

Amatkarijo 2 (Finns oerhört mycket potential där, men för mig drar beteendet nämnt ovanför ner betyget denna gång)

Fritzon 3 (Ok insats)

Österholm 2 (Lite för många bolltapp och inte med i så mycket konstruktivt)

Kroon 2 (Enligt mig en av hans sämsta matcher. Tappade bl a bollen många gånger vid dribblingsförsök, där mycket annat hade kunnat hända)

Karlsson Grach 4 (Han jobbade och slet och hade en hel del fina aktioner som ska uppsakttas)

Adjoumani 3 (Syntes inte så mycket, men jag tror att det finns mer i honom)