Karin Källström på ÖP har i en artikel daterad 2020-05-24 anklagat Sveriges kommuner för att felaktigt använda skattemedel, och det genom att bygga, och på diverse vis, finansiera idrottsanläggningar. I sammanhanget publiceras en bild på Jämtkraft Arena samt att ÖFK nämns i artikeln.

Grundbulten i hennes kritik är att skattemedel har satsats i ”de mer grabbiga elitidrottsföreningarna”, istället för på breddidrott med inriktning på unga flickor. Hon gör också en jämförelse med att Corona-krisen borde fått upp ögonen för att satsningar på ”kostsamma arenabyggen inte tillhör välfärdens kärna”.

I och med att hon nämner ÖFK och Jämtkraft Arena utgör ju Östersunds kommun en kommun hon kritiserar. Hon specificerar dock ingenting av det som brister, annat än i allmänna ordalag. Sammanfattningsvis är artikeln därför en blandning av äpplen och päron utan tydlig punkt, men jag fastnade ändå för att syna retoriken runt de kommunala idrottsanläggningarna. Jag resonerar även med utgångspunkt från Östersunds kommun.

En grundläggande kommunal princip för att ha råd med något överhuvudtaget är att det skall finnas skatteintäkter. Storleken på dessa är beroende på skattenivå, befolkningens storlek, sysselsättningsgrad och lönenivåer. Det i sin tur är beroende av den specifika kommunala befolkningens förmåga att generera nationalekonomiska värden, som i synnerhet gynnar kommunens tillväxt. Ju bättre kommunen lyckas med det, ju större ekonomisk frihetsgrad får kommunen. Det kan visa sig i låg kommunal skattesats, satsningar inom diverse områden eller en blandning av detta. Det handlar alltså om att skapa ekonomisk tillväxt för att nå denna frihetsgrad.

Östersunds kommun har fram till inledningen av detta sekel mest haft fokus på just breddidrott. Innan dess kan kommunen knappat beskyllas för att ha ödslat pengar på dyra idrottsanläggningar, även om t ex ÖSK- området, Sporthallen, Gustavbergsbacken, Hofvallen, Lövsta och Z-kupolen ( om nu någon minns den) har funnits med i bilden. Vad många glömmer är att dessa anläggningar främst används av just breddidrotten. Samma gäller Jämtkraft Arena och de nya anläggningarna i närområdet.

Åter till den kommunala tillväxten. I Jämtlands län är det främst tre av länets kommuner som, de senaste decennierna stått emot befolkningsminskningen. Det är Östersund, Krokom och Åre kommuner. Dessa har faktiskt istället ökat sin befolkning. Hur har då detta åstadkommits? Låt mig besvara detta genom att beskriva Östersunds ekonomiska betydelse.

Östersunds kommun hade den sista december 2019, 63.779 invånare. Inom EU finns ett begrepp som kallas FA-regioner. Begreppet syftar till att ange ett geografiskt område där befolkningen och näringen är ekonomiskt beroende av varandra. FA-region Östersund har då 109.115 invånare den sista december 2019. Det finns också marknadsekonomiska undersökningar som pekar på att näringslivets servicegrad i Östersund motsvarar en befolkning på 130.000. Skillnaden förklaras med besökare till Östersund och deras konsumtion. Storleken på denna skillnad är helt avgörande för största möjliga kommunalekonomiska frihetsgrad.

Ta bara årets situation. Storsjöyran och Storsjöcupen ställs in på grund av Corona viruset. Enligt obekräftade källor innebär det ett bortfall på 150 miljoner kronor och till det de multiplikatoreffekter detta innebär. Corona viruset kommer definitivt att reducera Östersunds kommuns frihetsgrad. Det som kan öka frihetsgraden är däremot kommunens attraktionskraft på nya invånare och besökare, när resandet återgår till en mer normal situation.

Vad skapar då attraktionskraft? Här vill jag hävda att Idrottstävlingar av dignitet har stor betydelse, utöver arrangemang såsom Storsjöyran. Östersund har ju alltid en årlig världscupstävling i skidskytte. Emellanåt ett dito i vanlig skidåkning. Åres världscuper i utförsåkning påverkar även näringen i Östersund på ett positivt vis. Alla framgångar såsom ÖFK:s resa i Europa League och spel i Allsvenskan röner stor uppmärksamhet. Sedan har vi givetvis basketen, som länge hållit en hög nivå. Det finns mängder med andra framgångar och arrangemang som gjort Östersund känt. För att kunna arrangera dessa tävlingar krävs konkurrenskraftiga anläggningar. Professionella klubbar som ÖFK, med sina anställda, bidrar dessutom med ansenliga skatteintäkter till kommunen utöver planhyra.

Det viktigaste är alltså att skapa största möjliga kommunala attraktionskraft. Detta i sin tur ger kommunen största möjliga ekonomiska frihetsgrad och i det sammanhanget är ÖFK ett stort bidrag. Att skapa motsättningar såsom Karin Källström på ÖP gör med sin artikel, är inte vägen till framgång.”