I går var det en mörk kväll för alla ÖFK-supportar. Hur spelarna känner sig det kan man bara ana.

I går framträdde lagkaptenen Tom Pettersson i TV med svettdropparna fortfarande hängande i pannan i en intervju i CMore strax efter matchen slut..

Att strax efter en förlustmatch uttala sig som han gjorde är imponerande. Med stor klarsyn svarade han klokt och välformulerat på alla frågor utan att på något sätt se besvärad eller bitter ut.

Tom Pettersson är ett föredöme i ÖFK och en lagkapten som fungerar utmärkt.

ÖFK ska vara tacksamma att ha sådana spelare i sina led.

Även andra spelare i ÖFK har jag bara goda erfarenheter av. Det är fina representanter för sin sport och för sitt ÖFK.

Sponsorerna borde tänka på det och inte fokusera på DK som inte längre har någon funktion i föreningen.

Tom Pettssons förslag att spelarna ska sluta sig samman och styrka sig själva, har jag varit med om tidigare innan Pottertiden. Det inträffade när ÖFK spelade i div 1. Inga ledare fick då vara närvarande.

Förutsättningen att detta ska lyckas är att alla spelarna befinner sig på samma nivå som alla andra. De spelare som är högre rankade måste lägga sig på den nivå som de alla yngsta har. Alla måste känna sig respekterade. Ingen får visa sig stöddig. Då kan man få till ett starkt sammansvetsat gäng som förbättrar sin insats på matcherna. Det kan bara nödvändigt i en tid då det snabbt kommit så många nya spelare. Tom Pettersson med sin rutin och kunskap är mannan som kan klara detta.

Många känner inte varandra. Det är då ännu viktigare med en sådant möte. Allt har gått i en rasande fart den senaste tiden i ÖFK. Givetvis är det då svårare att det ska fungera klanderfritt i matcherna. Ian Burchnall har ännu inte hunnit forma laget tillräckligt. Det vore att ställa alltför höga krav. Det viktiga är nu att alla spelare jobbar och sliter hårt och gör sitt bästa och har rätt inställning. ÖFK mäste erövra mittfälet.

Hur det lyckades förra gången?

Jo, faktiskt lyckades man bryta en nedåtgående trend.