En match med två ansikten. Ett glatt leende Sundsvallsansikte i första halvlek och ett storgarvande Östersunds-dito i andra. Skillnaden grundades till del av matchens överraskning. Den bestod i enligt mig av den totalt huvudlösa coachningen av Curtis Edwards. I första som höger wingback, i andra efter skada på Colkett som central mittfältare. Tråkigt med Colketts skada men omplaceringen av Curtis lyfte laget och hade kunnat ge tre poäng. Skönt ändå att inte behöva förlora mot Sundsvall. Nu vila och gör allt, verkligen allt, för att få behålla Curtis. Lagets klart bäste spelare om han får spela centralt.
Trevlig sommar
Lasse J |