Annars var det “Värnamo-vibbar” från förra omgången till stor del efter hand under första avdelningen. Amar Begic i läge inledningsvis fint framspelad av Simon Marklund och Daniel Miljanovic. Lite böljande fortsättningsvis men ÖFK med taktpinnen. Lågt tempo och svårt att hitta passningsvägar med mycket folk på mittplan.

Efter hand allt rappare kortpassningar i hemmaledet och ett klart grepp över tillställningen. Dock stora svårigheter att hitta öppna ytor i boxen. Miljanovic med en bra möjlighet efter en halvtimme fint framspelad av Marklund men täckt av det gula försvaret. Amar Begic över efter 38 minuter och FFF alltför stressade i sina offensiva intentioner.

Fortsatt bra tryck i andra från hemmalaget och äntligen 1-0 efter fem minuter. Marklund drar på ett skott från relativt långt håll som smiter under Anton Andersson i gästernas mål. Såg inte helt atagbart ut. En pigg Marklund över tre minuter senare, Abel Stensrud och Emil Özkan ut efter 70 minuter till förmån för Edgar Navassardian och Molls Donald. Marklund o Begic i fint samarbete med dryga kvarten kvar av ordinarie tid.

Marklund över efter eget initiativ och varning på Hugo Azzi. Alltmer från gästerna efter hand, ÖFK tappar mycket av sina kombinationer och betydlig sämre passningskvalitée. 1-1 också i den 81:a minuten genom Oskar Lindberg med en hörna direkt i mål där ÖFK-försvaret och keeper Melker Uppenberg förmodligen lurades en aning av den byiga vinden.

Fem minuter före 90 ut med Curtis Edwarda och in med Luka Bozickovic och strax nytt jubel runt “Arenan” med 2-1 sedan Dennis Widgren satt en låg frispark förbi Andersson i FFF-målet Inte heller där en helt lyckad insats från denne. Kortvarig glädje dock, Uppenberg i en höjdduell mot en framstormande motståndare, från sidan en typisk 50-50 duell men straff för gästerna där Oskar Lindberg inte gör nåt misstag. Sju minuter övertid, Yannick Adjoumani byts ut och Jonathan Westerberg kommer in.

Summa summarum, återigen en match där ÖFK har svårt att hålla över 90 minuter. Man spelar underhållande fotboll med många tekniskt drivna aktörer och uppgiften blir att hitta en balans över hela resan. Dennis Widgren var väl något av palanens gigant den här gången, mittbacksrollen verkar passa honom. Kollegan Sunday Anyanwu perfekt som “sopkvast” med många intelligenta uppspel och Simon Marklund dirigerade offensiven i vanlig ordning. Av bifallet att döma verkar åskådarna gilla det dom ser. En nog så viktig ingrediens.