En närgången beskrivning av GAIS

Taktiken
Här har det inte varit några konstigheter alls. Gais har konsekvent nött vidare med det spelsätt som tog dem till framgångar i Ettan södra i fjol, ett spel där det både finns mycket fart och kontroll.

Med Fredrik Holmberg kvar som huvudtränare och en stora delar intakt trupp från 2022 har Gais, för ovanlighetens skull, inte behövt göra om mycket alls. Det är samma 4–3–3 med två åttor och en sexa på mitten som bygger formationen och precis som i fjol har nästan alla truppens spelare fått mycket speltid och stort förtroende – oavsett om det handlat om träningsmatch eller tävlingsmatch så har det skiftats friskt.

En tydlig skillnad mot i fjol är väl dock att man oftare har använt sig av en tydlig renodlad nia 2023. 2022 fanns inte den spelartypen alls i truppen. Nu har man Alexander Ahl-Holmström som ett vettigt alternativ – en spelare man sannolikt lär använda en hel del även när superettan drar igång.

Höjdpunkten
Av allt bra Gais har visat upp den här försäsongen är det givetvis en stund som står ut och som trumfar allt annat med råge.

Ni som läser vet vilket, när Makrillarna på ett utsålt och kokande Bravida arena sopade till IFK Göteborg i derbyt i cupgruppspelets andra omgång. Med Mervan Celiks ikoniska firande efter straffmålet till 2–1 i andra halvlek som stunden då allt maxade. Fredrik Holmbergs manskap vann inte bara matchen utan glänste också i utförandet.

Taktiskt var det en fullträff då man tydligt lyckades hitta Blåvitts svagheter – och straffade dem skoningslöst, exempelvis via Richard Fridays eviga djupledslöpande bakom Oscar Wendt.

Allsvenska Blåvitt var faktiskt långa stunder helt chanslöst och Jocke Åberg, Julius Lindberg, Mervan Celik och Filip Beckman såg ut som världsspelare i jämförelse med självförtroendestukade motståndare. Total segeryra rådde efteråt och ”Heja, Heja Grönsvart” ekade så taket höll på att lyfta på arenan. Utan tvekan försäsongens mest minnesvärda för alla gaisare.

Bottennappet
Bottennapp och Gais försäsong 2023? Eeeeh ... nej, sanningen är den att det finns faktiskt inte något sådant ögonblick eller någon sådan insats. Även om bitar av vissa matcher inte har varit lysande så har det aldrig varit riktigt kasst. I stort sett alla lag brukar köra i diket åtminstone någon gång på vägen fram till seriestart, men inte det här Gais-laget. Visst, de förlorade mot IFK Norrköping – men det var spelmässigt en otroligt stark match där de borde ha fått med sig minst en poäng.

Det fortsätter helt enkelt som det har gjort det senaste året, med många vinster och flera riktigt bra insatser och där laget visat en jämnhet som är extraordinär. Var det någon match som såg lite sådär halvt trevande ut var det väl i så fall drabbningen med Tvååkers IF. Det lös inte den kvällen, ändå var det aldrig så att Gais hade brist på kontroll. Stabila, stabila, stabila. Det har varit ledorden.

Källa Göteborgs-Posten