En sur förlust med 2-3 där vi hämtade upp 0-2 till 2-2 med bara ett par minuter kvar. Tyvärr släppte vi in ett mål i slutminuten och fick inte någon belöning för den upphämtningen. Sett till hela matchen skapar Alnö fler chanser än oss så vi kan inte säga att det är orättvist, men trist ändå när poängen är inom räckhåll.

Av olika anledningar hade vi en del förändringar i startelvan inför den här matchen, men det syntes ändå tidigt att Opetjejerna inte tänkt ge bort något gratis. Bra inställning från start och vi lyckades skapa en del bra skottlägen tack vare ett framåtlutat försvarsspel.

När Alnö fick upp bollen till sina vassa offensiva spelare fick vårt försvar jobba rejält för att stänga igen de fraliga ytorna. Det var tydligt att de ville hitta in bakom vår backlinje med tydliga löpningar, men när bollen väl hamnade där så var snabbt någon av våra backar på plats.

Offensivt hade vi själva svårt att hota riktigt i djupled utan de chanser som dök upp var när Opespelare tog initiativ och tog fram bollen själva med fart. Det blev inte speciellt många heta lägen, men vi kände ändå att det gick att såra dem.

Större delen av första halvlek är ett ställningskrig där mycket av spelet är på mittplan med två lag som inte ville släppa till något i defensiven. En tryckande värme gjorde att varje löpning tog lite extra på krafterna och i slutet av halvleken så blev det lite fler misstag som sånär ledde till riktigt vassa lägen. Dessutom fick vi svårare att hinna fram i press vilket ledde till några djupledsbollar mot oss som kändes farliga.

I slutet av halvleken tvingades Ella Roos tyvärr bryta och Moa Sandberg, som varit krasslig under veckan kom in i hennes ställe. Ella hade fram tills dess varit en av våra mest aktiva spelare offensivt.

Under pausen pratade vi om att var vaksamma på Alnös djupledsspel. När vi inte kom upp i press behövde vi ställa om fotställningen och vara beredda att fall lite snabbare med backlinjen.

Vi inledde andra halvlek på ett bra sätt, men ganska snart fick Alnö ett visst tryck på oss och nu blev det betydligt farligare lägen när de kom fram. När det dessutom var lite svårt att lita på att offsidevinkningarna skulle komma i rätt läge blev det ännu lurigare.

Frida Starkman gjorde sin första start i tvåan och gjorde det bra som targetspelare fram tills dess att krafterna tog slut och hon fick byta med Moa Strand, som precis som sin namne varit krasslig under veckan. I och med det bytet hade vi också lite andra spelrtyper inne och en annan möjlighet att hota i djupled.

0-1 kom i den 58:e minuten då Alnö fick slå en djupledsboll ostört vilket ledde till friläge för deras duktiga forward Frida Olsson som rundade Cissi i målet och rullade in bollen i mål.

5 minuter senare kom även 0-2. Än en gång en djupledsboll som ledde till inspel och avslut från nära håll. Cissi var på bollen och var nära att rädda, men det gick retfullt in via stolpen.

I det här läget skulle nog många lag vika sig, men det här gänget har visat upp en fantastisk moral förut och idag var inget undantag. Tjejerna började vara lite mer bestämda igen och satte nu fler bollar in i de attraktiva ytorna bakom Alnös backlinje. Vi började möta dem med det spel som de sårat oss med.

I den här vevan skördade värmen nästa offer då Emma Henriksson fick kramp och tvingades byta. In kom Annie Olsson och det blev än en gång lite skifte av spelartyper på planen.

Med 20 minuter kvar fick vi in en reducering som gav energi. Jonna Lagercrantz svarade för en stark brytning och spelade en majestätisk Indra Arvidsson. Hon tog fram bollen och serverade en perfekt boll till en löpande Moa Strand. Moa hann före målvakten och kunde efter retur slå in bollen i ett tomt mål.

Vi tryckte nu på rätt bra för en kvittering, men öppnade oss samtidigt bakåt där Alnö kom fram flera gånger. Än en gång var backlinjen och Cissi i målet riktigt starka som höll oss kvar i matchen.

Sista 10 minuterna bytte vi in Sara Svensson och flyttade fram Nadia Andersson i planen för att få ytterligare hot mot Alnös backlinje. Vi skapade en del, men kanske inte de där riktigt vassa lägena.

Med tre minuter kvar fick vi en frispark tio meter utanför Alnös straffområde. Fram klev Indra Arvidsson och tryckte till med en riktig kanon som borrade sig in i närheten av bortre krysset. I samma moment la sig Indra ner med kramp och det var slutspelat för henne.

När Indra klev av tvingades vi justera lite i de bakre leden, vilket inte är något man vill göra i slutet av en sån här match.

Nu hade vi en poäng att försvara, men lite för många var nog sugna på att avgöra istället, samtidigt som Alnö givetvis ville ta tillbaka den ledning de tappat.

Det blev Alnö som drog det längsta strået. Ännu en boll hamnade bakom ett utspritt Opeförsvar och bollen hamnade hos seriens skyttedrottning Maja Barkemo som var väldigt kylig när hon lobbade in bollen på tilläggstid.

Vi försökte lyfta fram bollen, men domaren hade inte lagt på så mycket extra så det blev en sur förlust med 2-3, trots en väldigt tapper insats. Precis vid slutsignal kändes det för jäkla surt att tjejernas starka upphämtning inte ledde till någon poäng.

Givetvis svider det extra när det är en toppkonkurrent vi förlorar mot och de kan rycka åt sig ett litet försprång. Dock är inget kört eller avgjort än. Bl.a. ska Alnö möta Selånger innan uppehållet och där får de inga gratispoäng. Dessutom hittade vi möjligheter att såra Alnö under matchens gång. Förhoppningsvis kan vi göra det ännu bättre och oftare när vi möter dem i höst.

Med några timmars distans till matchen är det lättare att glädjas åt den prestation tjejerna gör trots att förberedelserna under veckan varit långt ifrån optimala för vår del. Framförallt får vi lyfta spelarna i de bakre leden.

Indra Arvidsson får högsta betyg för sitt rejäla spel i defensiven och sin pondus, kraft och vilja när hon tar fram bollen. Ett snyggt målpass och en riktig kanonfrispark bidrar till epitetet "Queen of the pitch".

Bredvid henne så visade vår yngsta spelare, Jonna Lagercrantz att hon nu tagit steget fullt ut att bli en seniorspelare. Bra brytningar och kloka positioner genom hela matchen.

På ytterbackspositionerna var det också starka insatser. Nadia Andersson gör ALDRIG en dålig match och när det någon gång blir fel så ger hon allt för att rätta till det. Som vänsterback visade Filippa Henriksson också att hon växer med uppgiften och blir bättre ju tuffare motstånd hon får emot sig.

Sen kan vi inte blunda för alla de säkra ingripanden som Cissi Bengtsson i målet svarar för. Hon ställdes inför en mängd svåra situationer i den här matchen och löser det mesta på ett sätt som ger trygghet till alla spelare framför.

I det defensiva blocket får vi också räkna in Jenny Cederberg. Hon blir inte så delaktig i offensiven som vi skulle önska, men är briljant på att täcka ytor defensivt.

Slutsurat. Nu ser vi fram emot Brunflo borta på torsdag!