De två Ö-lagen har för tillfället inte bara begynnelsbokstav gemensamt.

Båda lagen åkte ur Allsvenskan 2021, båda lagen hade problematiska fjolår och räddade kontrakten i sina sista matcher.

Båda lagen kommer också från städer där hockeyn är på frammarsch, speciellt i Örebro där det råder verklig hockeyfeber under påskhelgen.

Matchstarten inföll samtidigt som Örebro Hockeyklubb var inne i slutskedet av den femte semifinalen mot Skellefteå, därför kunde man befara att en hel del marginalåskådare skulle stanna kvar i TV-soffan. Hur många som gjorde det får vi aldrig veta, men 20 minuter före avspark tilltog köerna utanför arenan och publiksiffran 4344 får anses som klart godkänd i en stad där hockeyn är på väg att koppla greppet.

Slutresultatet 0-0 innebär också att båda lagen börjat med två oavgjorda, framtiden får utvisa vilket lag som tar täten i tabellen...

I ÖFK-truppen återfanns en fd ÖSK:are på planen, Malcolm Stolt, och en på bänken, nämligen tränaren Magnus Powell. Magnus bodde fem år i Örebro och det var ju i ÖSK han gjorde allsvensk debut som 17-åring 1991.

Matchen började med kraftig hemmadominans, inspirerade av den högljudda hemmaklacken startade ÖSK i ett högt tempo som verkade överraska bortalaget där Aly Keita också hade en lågt stående sol i ansiktet. Gång på gång kom ÖSK fram både på kanterna och centralt i matchinledningen, men utan att skapa någon riktigt farlig chans.

I den sjätte minuten lyfte Kevin Walker in en frispark som damp ned en meter från mållinjen, i klungan av spelare fick ingen kontroll på bollen och till slut fick ÖFK-försvaret ut den till hörna. Efter detta redde ÖFK ut den inledande stormen, och kunde flytta upp spelet. Man kom rätt i pressen och satte stopp för ÖSK:s uppspel med bra försvarsspel av forwards och yttrar. För att vara en 0-0 match skapades ändå många målchanser, några av ÖFK:s chanser:

19 min Yannick Adjoumani högt över från långt håll.

23 min Cesar Weilid spelar in till i första halvlek ständigt spelbare Simon Kroon som avancerar, är nära att komma igenom men det tar stopp utanför straffområdet. Kanske kunde Simon spelat ifrån sig bollen.

27 min Jakob Johnson kommer helt ren på vänsterkanten, men ÖSK-Eskelinen hinner ut ur straffområdet och räddar.

Efterspelet leder till en hörna där till slut Cesar Weilid skjuter över, bästa chansen hittills.

38 min Mansour Sinyan missar från nära håll.

Efter en bra inledning av ÖSK jämnades spelet ut och totalt sett skapade ÖFK mer chanser under första halvlek

2:a halvlek

48 min Yannick Adjoumani skjuter oattackerad högt över.

57 min Friläge för Chovanie Amatkarijo men korrekt avblåst för offside.

61 min Skott från Theodore Rask men bra räddning av Eskelinen.

68 min Kontring där Simon Kroon får bästa läget men inte kommer till skott.

Alltså en hel del chanser för ÖFK, men hemmalaget hade också många bra lägen. Förutom chansen i matchinledningen minns man skottet från Noel Milleskog i den 87:e minuten där Aly Keita står för matchens prestation med en jätteräddning som höjer hans betyg rejält.

Om ÖFK tog över i slutet av första halvlek så får man säga att ÖSK gjorde detsamma sista 20 minuterna och oavgjort speglar matchen.

Innan en serie satt sig är det ju svårt att bedöma klassen på själva matchen, men min känsla är att den spelkvalité de båda lagen visade idag inte räcker till övre halvan för något av lagen. Dock verkar det vara bättre tongångar och stämning i trupperna än vid samma tid ifjol och det bådar ju gott.

Trissen
3 poäng Theodore Rask

2 poäng Aly Keita

1 poäng Cesar Weilid

/Petter Grundel