Nu är det nära till seriedebuten i Superettan mot Varberg.

Nu ska ÖFK vara förberedda att klara av en hård seriematch på bortaplan.

Nu ska det mesta vara på plats.

Nu får vi se en startelva som påminner om den mot Varberg.

Startelva: Melker Uppenberg, Sunday Anyanwu, Ali Suljic, Dennis Widgren, Yannick Adjoumani, Aman Begic, Simon Marklund, Emil Özkan, Daniel Miljanovic, Abel Stensrud, Curtis Edwards.

Ersättare:Tyree Griffiths, Molls Donald, Abodi Qasem, Michael Oluwayemi, Hugo Azzi, Mario Delgado, Luka Bozickovic, Edgar Navassardian, Yossef Eseg.

Matchen startar:

Redan från matchstart konstaterade vi att Ranheim var det vassare laget i första halvlek.

ÖFK såg ut att vara lite försiktiga och tveksamma.

Ranheim hade en bättre offensiv med snabbare uppspel. Det gjorde att norrmännen satte målvakten Uppenberg på tre riktigt svåra prov i första halvlek, som han klarade med perfekta ingripanden, när Ranheim rann igenom ÖFK:s försvar. Där var det nära mål.

Det var nog Uppenberg med sina resoluta ingripanden som vi kan tacka för att ÖFK inte låg under resultatmässigt i första halvlek.

ÖFK såg lite tröga och fantasilösa ut genom nästan hela halvleken, men visst kunda man ändå se att det fanns ett bakomliggande kunnande.

Av passningsspelet fanns det mera att önska av och målchanserna lyste alltför ofta med sin med sin frånvaro. Det riktigt rätta stinget fanns inte.

ÖFK:s alla anfall blev för ensidiga.

Man använde sig i första halvlek inte något av vänsterkanten som ofta är mera offensiv. I viss mån gjorde detta att ÖFK:s anfall blev lättare att kontrollera och stoppa.

Visst försökte ÖFK kombinera sig fram till chanser, men det räckte inte riktigt fram för att skapa några farligheter.

Vi ska dock inte skylla allt på ÖFK. Det berodde i viss mån på att Ranheim använde sig av bra press och hade ett bra mittfält och försvar.

Första halvlek var en typisk träningsmatch och för att inte även påstå ett typisk mindre lyckat genrep av ÖFK.

När lagen gick in till halvtid så hoppades vi på en bättre andra halvlek av ÖFK. Vi vet ju att de kan bättre.

Ja, visst blev det en bättre andra halvlek.

Vi märkte redan från start en annan inställning eller attityd av ÖFK i andra halvlek. Det tror jag att alla är överens om att tycka. Det var vi glada av att se.

Det såg stabilare ut och passningsspelet blev säkrare, löpningarna mera distinkta och det kändes om ÖFK ville mera. Tack vare det så blev spelkombinationerna bättre och man hade bättre kontroll på vad man gjorde i anfallsväg. Anfallen blev längre och ÖFK kunde till stora delar i andra halvlek dominera matchen.

ÖFK:s bättre spel över hela planen, gjorde att man inte såg något till av Ranheims anfall som vi kunde se i första halvlek. Anfallsförsöken motades lätt bort av ÖFK:s effektiva försvar som i andra halvlek var mer vaksamma.

Tyvärr lyckades inte ÖFK göra något mål, men man släptte heller inte in något.

Jag tycker ändå att man kan påstå, att med de spel som ÖFK presterade i andra halvlek vore det märkligt om inte målen kommer. När seriematcherna kommer är alla spelarna mera skärpta. Men visst, det är klart att vi önskar att ÖFK kunde vara lite vassare framåt, men det kommer nog.

Det bir något för tränaren Nemanja att ta tag

Det var en styrka att inte släppa in något mål. Det kan ÖFK ta med siig till serien startar.

i 61:a minuten gick målvakten Uppenberg ut och in kom Griffith. Det var hans debut efter len ång skadebortavaro.

i 82:a minuten gick Abel Stensrud ut och in kom Mario Delgado.

Nu ser vi fram emot Varbergs BoIS