Första förlusten i gruppspelet men 1–0 i baken på San Memés i Bilbao kan jag ta.
Alla dar i veckan!

Torsdagskvällens matcher, den fjärde omgången, i grupp J i Europa league gav ”normala” resultat: att Athletic Bilbao slår Östersunds FK med 1–0 och Hertha Berlin vinner med 2–0 hemma mot Zorja från Luhansk är väl bara precis som det ska vara.
Även där alla dar i veckan.
Men.
För ÖFK betyder den här förlusten inte speciellt mycket,, faktiskt inte ett skvatt. Det gäller att vi alla håller huvudet kallt även om det nu kom en liten motgång. För när två matcher återstår har ÖFK, i kraft av att man fortfarande har greppet om gruppen, två servar att fixa en plats i finalspelet på andra sidan nyår. Det är ju ett fantastiskt utgångsläge!
Och jag tror att man redan den 23 november säkrar den platsen när Zorja Luhansk kommer till Jämtkraft arena, det är faktiskt min fulla övertygelse. Och bränner man där finns ju fortfarande chansen den 7 december i Berlin...

Som sagt; håll huvudet kallt!

Kvällens match i Bilbao blev ungefär som jag tänkt mig; hemmalagets höga och tunga press tvingade ÖFK att till stor del försvara sitt straffområde, åtminstone under den första halvan av matchen. Möjligtvis kan man säga att ÖFK hjälpte Bilbao en bit på vägen med en väldigt defensiv uppställning.
Stundtals kände jag vibbar från bortamötet i Thessaloniki (PAOK, förlust 3–1). ÖFK blev alltför baktungt med sin 5-backslinje
Visserligen skapade inte Bilbao speciellt mycket av sitt övertag men ÖFK:s planhalva blev överbefolkad och man fick inget utrymme för sitt eget spel.

Graham Potter möblerade om laget i andra halvlek. Curtis Edwards fick lämna sin plats till höger i backlinjen för att förstärka ett mittfält där Brwa Nouri och Fouad Bachirou hade ett helvete i första ronden. Och genast blev det lite lugnare när ÖFK kunde ”vila med bollen” betydligt oftare.
Och länge kändes det som att Athletic Bilbao hade varken kraft, fart eller teknik för att bryta upp ÖFK:s starka defensiv.
Men i den 70:s minuten small det bakom Aly Keita. I det läget kom det faktiskt som en överraskning. Men en touch och ett missat skottförsök fick ÖFK:s mittförsvar i obalans, veteranen Raul Garcia prickade ribban och ytterligare en oldboy, 36-årige Aritz Aduriz, kunde från nära håll nicka in segermålet.
Det är sådana tillfällighetsmål som kommer och går i dagens fotboll. Den här gången drabbade det ÖFK.

Här är min betyg;
# Bäst, utan tvekan målvakten Aly Keita även om han fumlade styggt med bollen vid ett tillfälle i första halvlek. Men räddningen på nicken från Aduriz i första halvlek var av absolut världsklass, flera andra ingripanden hade också kvalitetsstämpel.

# Sotirios Papagiannopoulos och Tom Pettersson höll åter högsta klass i mittförsvaret. ”Sotte” är urstark i duellspelet och Tom härligt uppoffrande i sina ingrepp. Men samtidigt måste det sägas att Bilbaos sätt att anfalla såg ut att passa dom här gossarna extremt bra…

# Dennis Widgren hade en tuff uppgift i mötet med hemmalagets enda riktigt kreativa kraft, Inaki Williams. Dennis blev lurad ett antal gånger av den snabbfotade kantspelaren men kämpade sig alltid tillbaka i duellerna.

# Ronald Mukiibi hade svårt med hemmalagets presspel och hamnade ofta i tidsnöd när han skulle leverera bollen.

# Curtis Edwards klarade sig godkänt som back i första halvlek men var betydligt bekvämare på mittfältet efter paus. Stod för en gigantisk arbetsinsats och levererade ett stort antal öppnade passningar. Edwards är helt enkelt en smart spelare som ser saker som vi andra inte gör.

# Brwa Nouri och Fouad Bachirou blev överkörda i första halvlek. Kom tillbaka i andra när de fick hjälp av Edwards och speciellt Bachirou växte(!) till en jätte.

# Ken Sema visade prov på sin höga kvalitet men tvingades offra lite för mycket krut i försvarsjobbet för att kunna vara ett riktigt hot mot Bilbaos försvarsblock.

# Alhaji Gero tog emot många bollar (och mycket stryk) men hade en sådan där kväll där passningsfoten var ständigt felriktad. Också ett offer för hemmalagets presspel?

# Saman Ghoddos har haft roligare dagar på en fotbollsplan. Ghoddos kom helt enkelt aldrig in i den här matchen.

Till sist; nu blir det tre veckors vila (i Europa league, i Allsvenskan spelar ÖFK mot Jönköping Södra redan på söndag eftermiddag). Den 23 november kommer Zorja Luhansk till Jämtkraft arena. Då blir det plastgräs och jämtländsk höstkyla, det passar ÖFK mycket bättre än naturgräs och 20 grader varmt!