Sista matchen för säsongen och såklart en lite extra spännande match för mig som gjort ganska många säsonger i Ås. Vädret visade sig väl inte från sin bästa sida med hård vind och risk för regn, men vi slapp den värsta vätan och förhållandena var lika för båda lagen. Att äntligen få göra debut på Ås nya konstgräs var lite extra också. Det var på gång så länge under min sejour i Ås att det varit ett litet mål att spela på den innan jag lägger handskarna på hyllan.

Matchen var mellan två lag som hade ganska lite att spela för. Ås säker från negativt kval och vi kunde vi vinst samtidigt som Myssjö Oviken förlorade gå förbi och ta en fjärdeplats i årets division fyra. Något som absolut lockade, men som kanske inte är den där största motivatorn.

När domaren blåste igång matchen var det Ås som ville mest och pressade högst. Men redan efter 13 minuter får vi en hörna, Edvin slår den mot första stolpen och där står Tony helt rätt placerad och nickar in 0-1.

Under en period efter målet känns det som om Ås har ganska bra tryck och bollinnehav. De spelar sig fram från målvakt genom hela laget och lyckas både komma runt åt kanterna, men slår också lite djupledsbollar att springa på. Även om förarbetet är bra och vi mest slår ifrån oss kommer de inte till några farliga lägen, en bra prestation på vår högerkant och avslut nära men ur snäv vinkel är bästa chansen, men jag har inga direkta problem även om jag väljer det säkra före det osäkra och stöter ut den till en hörna.

Vi försöker också spela vårt spel, men är kanske lite väl ivriga att komma framåt och slå den där avgörande passningen istället för att rulla runt i backlinjen. Även om vi glimrar till ibland är det ofta vi kör fast när vi närmar oss sista tredjedelen.

Vi jobbar in oss än mer i matchen i andra halvlek och får till mer eget spel, utan att för den sakens skull komma till några direkta farligheter. Det får å andra sidan inte Ås till heller. De får till några avslut från utanför straffområdet, men förutom ett avslut där jag får sträcka ut lite för att tippa den över ribban är det inget som känns speciellt farligt.

Lunkan får fastställa 2-0 på ett fint inspel från Fredrik Esbjörnsson i matchens solutminuter. Lunkan pressar sig fram och är före både målvakt och försvarare på bollen och kan stöta in den i öppet mål.

Efter det blir det lite grinigt och Ås drar på sig ett ganska onödigt rött kort innan han blåser av matchen.

2-0 kändes rättvist och tack vare att Brunflo tar 3 poäng av Myssjö Oviken avslutar vi säsongen med en fjärdeplats, vilket inför säsongen också var målsättningen om jag minns rätt. Topp fyra. Hade vi haft lite högre träningsnärvaro och lite mer konsekvent trupp är jag helt övertygad om att vi kunnat vara med och kämpa om topp 2.

För egen del är det en säsong jag är rätt nöjd med. Första matcherna på vårsäsongen var lite svajig men när jag fick lite mer kontinuerlig speltid har jag känt mig relativt stabil kryddat med några extra fina ingripanden. Extra skoj att kroppen hållt så bra som den gjort.

Nu lägger vi och jag säsongen till historiken och så får jag ett tags vila innan jag börjar fundera på om jag drar på mig handskarna igen när försäsongen drar igång.