Det blev en sån där lite tråkig "hedersam" förlust med 0-2 i DM-finalen mot IFK Östersund. Vi gör en riktigt bra defensiv insats, men hade behövt vara lite skarpare och bättre när vi hade bollen själva.

Lite darrigt de första minuterna av matchen innan vi hittade in i matchen. Första stora chansen blev Opes när Nadia Andersson drog en vänsterkanon i ribbans undersida från 25 meter. Tyvärr var vi inte tillräckligt hungriga på returen.
Riktigt bra presspel under stora delar av den första halvleken där vi lyckades vinna bollen på offensiv planhalva ett flertal gånger. Tyvärr blev det lite för tveksamt efter bollvinsterna så det ledde inte till några riktigt klara lägen.

IFK hade mer boll än oss, men oftast i rätt ofarliga lägen så det kunde vi leva med.
0-0 i paus och vi kände nog att vi hade det mesta under hyfsad kontroll även om många spelare fick springa mycket. Det vi tryckte på var just att vi behövde en lite större tro på oss själva efter bollvinst.

Tyvärr inledde vi även andra halvlek lite svagt och det utnyttjade IFK Östersund med att göra 0-1 efter bara ett par minuter. Sen ser andra halvlek väldigt mycket ut som den första även om det givetvis kändes lite jobbigare när vi nu hade ett mål att hämta in.

Vi bytte in en del spelare för att behålla fortsatt fräscha ben på planen. IFK Östersund fick ett mål bortdömt för offsida och Moa Strand tog sig fram till ettt fint läge där avslutet gick strax utanför.

Det skulle ändå bli IFK som gjorde nästa mål. De bröt ett uppspel från oss som gick bara någon decimeter fel och det ledde till ett friläge som nog luktade lite offside, men domarna har väl antagligen bättre läge än oss att se det.

På slutet lyckade vi ändå vaska fram ett par riktigt bra chanser och närmast var det nog på Ella Handlers skott som Milla Larsen i IFK:s mål gjorde en fin räddning på.

Sista minuterna gick en hel del spelare på knäna och vi fick inte till någon riktig forcering. Förlust med 0-2 och det är bara att acceptera att IFK var vassare än oss i avgörande lägen.