Foto: Håkan Persson

Jag har alltid känt lite av en skräckblandad förtjusning av att åka till Hede och spela match. Å ena sidan brukar det alltid vara riktigt roliga matcher, mycket kamp, fin plan, en stor passionerad (samt enögd) hemmapublik och inte minst: ett bra hemmalag. Å andra sidan innebär det många timmar i bil och många lite halvstela kroppar som ska komma igång samtidigt.

När matchen drog igång byttes vädret från att vara ganska trevligt på uppvärmningen till att blåsa halv storm med snöblandat regn. Det blev också smärtsamt uppenbart att tandsbyn hade fortsatt lite stela kroppar som inte alls kommit igång. Första 20 minutrarna dominerade istället Hede fullständigt. Redan mitt första ingripande skulle ha resulterat i 1-0, släpper retur på en boll jag ska ha i skopan 99 gånger av 100 och Hedespelaren har öppet mål, men lägger den i ribban.

Hede fortsätter att trycka på och får lite för lätt igenom bollen till en fristående Hyrbink som alldeles för lätt kan peta in 1-0. Jag kommer dessutom ut helt snett och skapar inte ens det minsta lilla problem för honom. Några minuter senare är jag också ute och flaxar på ett inlägg som Hede slår in i mål, men lite turligt för mig vinkas det av för offside.

Kollektivt som lag lyckas vi dock ta oss i kragen, samla oss och börja hitta fram med lite bollar efter backen. Ett fint förarbete av Elias gör att han tar sig ner mot sidlinjen och spelar in en boll mot främre stolpen där Es står och kan vinkla in bollen förbi Hedes målvakt Dennis Tunell. 1-1 efter ca halvtimmen spelad och efter Hedes initiala dominans är det en mer jämnare match som pågår. Liksom matchbilden förändras också vädret, regnet upphör och det blir ganska behagligt fotbollsväder.

Halvleken slutar 1-1 och vi är absolut inte nöjda över resultatet men ger oss ändå en klapp på axeln över att vi lyckas ta oss tillbaka in i matchen och skapa oss förutsättningar att få med oss 3 poäng hem.

I andra halvlek förbättras vädret ytterligare, till och med så att solen vid nåt tillfälle tittar fram. Förbättras gör dock inte spelet. På plan i andra halvlek har vi två lag som lyckas som absolut bäst med spelförstörande spelet. Hede försöker spela djupled och varje gång det blir en fast situation på vår planhalva är det nästan en målchans. Men vår backlinje är med på nästan allt Hede slänger på oss, vinner nästan varje nickduell och även om Hedes långa inkast är farliga gör framförallt Ras, Willy och Edvin ett oerhört starkt jobb i defensiven genom att alltid vara först.

Vi i vår tur försöker spela oss upp genom mitten och ut på kanterna, men har ganska svårt att hitta tajmingen vilket gör att vi inte riktigt skapar de där farliga målchanserna. Hede kommer möjligen aningen närmare ett ledningsmål, någon gång är det lite oroligt i mitt straffområde. Men det är inte vid nåt tillfälle som jag behöver göra nåt utöver det vanliga för att freda målet.

Sista 10 hettar det till lite extra och några rättvisa varningar delas ut innan domare Hafstad blåser av matchen. Förmodligen ett ganska rättvist resultat sett till 90 minuter. Hafstad har nog inte sin svåraste match i karriären att döma och gör det riktigt bra.

Jag är inte helt nöjd med min insats. Första 15-20 var skakigt och jag kämpade med att komma in i matchen, matchovanan gör att jag måste tänka lite för mycket och länge. Men oerhört skoj att få några minuter. Nu blir det lite extra uppehåll till nästa match den 12 Juni, hemma mot Åre. Vi är fortsatt obesegrade men måste börja ta lite treor för att fortsätta hänga på i toppen av fyran. En serie som efter 6 omgångar är oerhört jämn. 6 lag inom 5 poäng varav Myssjö har en match mindre spelad och Brunflo en match mer. Allt kan fortfarande hända!

(Tack till Håkan Persson för bilden)