Jag såg bara andra halvlek så jag kastade mig in i handlingen när Myssjö-Oviken gått till halvtidsvila med 2-0, och ska man döma något av stämningen i omklädningsrummet hade inte vi gjort våran bästa halvlek på rätt långt tag.

Väl ute vid planen slogs jag först av hur jäkla kallt det blev så snart solen gått ner, jag var glad att jag satt på mig både vinterjackan och vantar men småhuttrade i alla fall. På planen var det i alla fall ett tandsbyn som ville någonting. Upplevelsen var att vi fick äga bollen, att vi i perioder lite för desperat kämpade för att ta oss in i matchen samtidigt som Myssjö-Oviken blev lite mer tillbakalutade och spelade på resultatet.

I den försök till press vi försöker sätta, och också bitvis lyckas med, får Myssjö-Oviken chans till kontring. En djupledsboll som, på grund av lite misskommunikation, leder till att Myssjö-Ovikens anfallare får rulla en boll förbi Albert som retligt studsar i stolpen och in.

0-3 var en kalldusch, men jag upplever inte att vi på planen låter oss påverka oss direkt mycket av det utan fortsätter att pressa på för ett mål och försöka vända den här matchen.

Med ungefär 10 minuter kvar kom också 1-3 efter en frispark. Fredrik i Myssjö-Ovikens mål får undan första frisparken men efter att vi får tillbaka in den i straffområdet och lite flipperspel sätter Rasmus reduceringsmålet.

I slutet på matchen är det ett aningen frustrerat Tandsbyn samtidigt som Myssjö-Oviken tar det lugnt. Lite krampkänningar på bortalaget äter ytterligare tid. Tufft i underläge, men hade rollerna varit ombytta är jag säker på att det sett likadant ut från vår sida. Det är helt enkelt en del av spelet.

Matchen slutar 1-3 och vår andra förlust i säsongsinledningen innebär att vi fått en lite knackig start. Nu har vi lite extra tid på oss inför nästa match som inte är förrän nästa fredag, borta mot Järpen. Bra med lite återhämtning och kunna analysera den här insatsen, för jag är säker på att att vi är betydligt bättre än vad resultaten visat i inledningen.