ÖFK - Öster 1--1 (1-0)

En isande nordvästan gav inte den här kvällen i mitten av juli den inramning som behövs och knappa åttahundra åskådare gjorde väl inte saken bättre. Om man dock skall tala om “ett fall framåt”, detta slita gamla uttryck, så får vär uppgörelsen räknas till den kategorin. Ett taggar ÖFK tog sig i varje fall an uppgiften med stor entusiasm

Lite ställningskrig inledningsvis med ett visst övertag för gästande Östers IF men pigga kontringar från hemmalaget. En sån också efter tio minuter där högerbreddaren Andrée Österholm löpte upp efter högerkanen och serverade Chovanie Amatkarijo i boxen på den så kallade läppen. 1-0 och vilt jubel på och runt arenan efter alla matcher med måltorka.

Gästerna med en farlig möjlighet efter 19 minuter men en fin räddning av en pånyttfödd Aly Keita. Därefter en riktigt bra period av ÖFK med framför allt Simon Kroon som en spindel i nätet på offensivt mittfält. Smålännigarna på nytt med taktpinnen och en suverän brytning av Peter Amoran förhindrar en kvittering. Böljande spel fortsättningsvis och intentioner som vi inte varit bortskämda med under säsongen hittills.

Ludvig Fritzon nära med en farlig nick tio minuter före paus och Kroon och Sebastian Karlsson Grach med en bra möjlighet och epilogen i dom rödsvartas händer. En trippelchans på nytt med Amatkarijo inblandad och den senare också med ett farligt skott tätt utom.

Summa summarum en riktigt bra halvlek av ÖFK mot ett starkt motstånd från Öster med sitt vägvinnande kortpassningsspel i högt tempo. ÖFK har ju rasat ihop förr och andra halvlek inleds med full fart från dom rödblå. Keita med en tjusig räddning i 47 minuten. Adam Bergmark Wiberg tätt utom i 54:e innan firma Kroon Amatkarijo har en fin möjlighet minuten efter.

Hastigt och lustigt en ny fin period av ÖFK, en snygg aktion av Karlson Grach och Kroon helt ren men rakt på målvakten. Gästerna Bergmark Wiberg med en bra fispark i händerna på Keita innan 1-1 i 69:e minuten. Tilltrasslat framför ÖFK-målet och Månz Berg sist på bollen. Ut med Karlsson Grach och Simon Kroon och in med Malcolm Stolt och Sam Mensiro.

Resten av halvleken spel mot i princip ett mål, ett vilt kämpande ÖFK för att rädda en poäng och ett Östers IF som provade det mesta. Många avbrott, en hel del krampkänning i hemmalaget men slutsignal efter sju minuters tillägg. Bensinen verkar ta slut allt för ofta och kanske får Magnus Powell och övriga i staben förlägga en del träningar i Frösöbacken……

Ända sen jag såg Chovanie Amatkarijo första gången blev jag förtjust. En kille som kan bryta mönster, ett rappt steg och denna gång dessutom med en fullödig arbetsinsats över stora ytor. Peter Amoran har väl spelat in sig i startelvan nu, blir bara bättre och bättre. Aly Keita var tillbaka som “den gamle Keita” med en drös svettiga räddningar. Kul också med Sebastian Karlsson Grachs insats som spets. Än är väl inte slaget förlorat. En ny dag i morgon där solen som vanligt går upp i Öster...