Månaden innan, alltså juni, var ju ingen lyckad ÖFK-månad. Endast en poäng på fyra matcher, och mållöst i de tre första matcherna. Juli började dock bra, resultatmässigt, med en seger borta mot Kalmar. Ack så viktig idag. Men då den följdes av den tredje raka hemmaförlusten, och efter många supportrars krav, så kom beskedet att Ian Burchnall skulle lämna sitt uppdrag som tränare. Detta utan att någon ersättare fanns. Inte uppfattades det så mycket vettigare att Burchnall ändå skulle leda laget nästa match, i Falkenberg. Samtidigt kom uppgifter att Jordan Attah Kadiri var på väg mot Belgien. Situationen bedömdes som ganska hopplös.

Men ÖFK visade åter att det går att prestera i absolut motvind, och tog ytterligare en livsviktig bortaseger. Vi kan konstatera att ÖFK detta år verkligen vunnit mot lag där det är särskilt viktigt att vinna. Och så presenterades nästa överraskning. Ny tränare i ÖFK blir vem? Amir Azrafshan? Från Sveriges sjätte division? Många var väldigt kritiska. Jag tillhörde dom som tyckte att det var modigt och spännande. Jag ville absolut inte ha någon namnkunnig avdankad tränare, som redan misslyckats på flera håll. Tack för att vi slapp det! Men pinsamt att jag har så förbaskat svårt att få z och f på rätt plats i efternamnet.

Så satte sig ÖFK i en pinsam situation igen. Man presenterar sin nya huvudtränare, men återigen verkade de som presenterade nyheten ha för lite koll på verkligheten. Amir kunde inte vara huvudtränare med sin brist på utbildning. Lyckligtvis verkar fotbollsmedia ha mycket annat att grotta i, nu när 08-lagen inte fungerar som alla "experter" trodde innan Allsvenska startade. Stormen drog snabbt förbi, och formellt gjorde ÖFK inget fel, då Kapcevic anmäldes till SvFF som huvudtränare. Den värsta ÖFK-hatarperioden verkar överstånden, men älskade blir man nog knappast igen utanför distriktet, annat än av de med kopplingar till Jämtland. Men man vet aldrig. Sedan ska vi inte glömma att Ian Burchnall trots allt stort bidragit till att rädda kvar ÖFK i Allsvenskan under en helt galen period i klubbens historia, som jag hoppas ska vara historia nu.

Det blev en väntad förlust mot Malmö, men sedan har det blivit fyra raka matcher utan förlust, förvisso även utan seger. Och förvisso den senaste matchen i augusti. Men ändå. Dock så skulle det väntade beskedet komma, att Kadiri vandrade vidare till Belgien. Jag, som alltid stått bakom honom, blev besviken på honom ett tag, då jag tycker att han drabbades av Ibrahimovicsjukan. Han slutade att jobba, och släpade kvar i offsideläge efter att ha blivit av med bollen. Detta hann dock den nye tränaren ändra på, och det inger mig hopp. Jag tror att han har förmåga till individuella kontakter med spelarna. Jag tycker mig även se andra tecken på att inställningen blivit en annan i truppen, och det tycker jag är bland det viktigaste just nu. Brist på inställning är helt förödande. Och bra att flera spelare får chansen att visa upp sig. Fortfarande är det dock för mig obegripligt att det bara är i underläge som modet att misslyckas i det offensiva spelet släpps fram. Främst vill jag ha fler utmanande ryck på kanterna, så att ÖFK inte blir så lättlästa. Och variera spelet mer! Men jag har hopp där också.

Kadiri, honom kommer vi att få höra talas om i framtiden. Förhoppningsvis utvecklas han så snabbt att han ger lite mer klirr i kassan för ÖFK. Risken är väl att han billigt slussas in i Manchester Citys trupp. Jag hoppas att det finns någon form av fungerande klausul i övergångspapperen från ÖFK som även fungerar där.

Försvarsspelet sitter riktigt bra, tycker jag, med tre väldigt bra mittbackar, även om det finns utvecklingspotential även där. Oftast fungerar nu också presspelet bra, så det blir inte alltför många chanser för motståndarna. Och vi har det bra ställt på målvaktssidan. Och det defensiva spelet är fortfarande det viktigaste i den situation vi befinner oss i.

Lagets utveckling under säsongen har ju faktiskt varit mer positiv än vad jag själv tänkt. Juni månads tabellrad: 4 0 1 3 2- 8 1p (0,25/match). Juli månads rad: 7 2 3 2 6- 6 9p (1,29 p/match). Kan ÖFK hålla den poängskörden resten av säsongen, så hänger man kvar. Augusti har alltså startat med en poäng. Och kanske får publiken snart återvända. Dags att våga nu, ledare och spelare i ÖFK! Kör hårt!