Dom gjorde det och vi har fått ett lag i div 1 till jämtland
Det är nu det stora jobbet sätter igång (de ska helst ha börjat)
Det gäller att ha folk som har det rätta drivet och orken för att det ska bli ett bra resultat
Hoppas att dessa människor finns?
Tränare är klart och det är mycket viktig start
Det gäller att få spelarna att ställa upp till 100%(Inga 80% i div 1) Sponsoransvarig som vågar satsa på nya ider
Samarbete med klubbar i länet och även utanför länet,
Det är många klubbar som misslyckats med att ha farmaravtal som inte fungerar.Därför tycker jag att man bör kolla upp föreningar i Sverige där det fungerar och hur dom gjort och kanske ta lärdom och komma på ett bra samarbete som funkar för jämtland
Samarbeta med Riö och John Bauer
Knäck inte de yngre spelarna genom att plocka dem för tidigt:Utan ge dem möjlighet att spela Div 2 något år innan de kliver upp i 1 an(Några spelare grejar det men några kan bli knäckta av det )
Nu när vi har så många div 2 lag har vi verkligen möjligheten att se om spelarna håller måttet.vi måste ha det tålamodet.Det är en chansning att plocka en div 3 spelare direkt upp i ettan,
Försök få bra träningsmotstånd under försäsong(Kolla med Trondheim som har många lag i högsta Norska ligan)Gör någon långresa så spelarna får känna hur det känns att spela med dessa förberedelser,För när serien kör igång då går det av bara farten och man kan inte ångra om man förberett sig dåligt
Sedan hoppas jag att ekonomin kan tillåta något nyförvärv typ en framtidens Marta

Det finns mycket att diskutera om detta framöver vintern och jag återkommer senare med mera tyckande ifrån mig MICKE FOERBERG

Mina farhågor om att Enköping skulle sätta krokben för ÖFK kom dessbättre på skam. Har ingen större kunskap om vilka i den uppländska spelartruppen som varit med i "hetluften", men skit samma, laget från Storsjön har på ett mer eller mindre mirakulöst sätt fixat ett utomordentligt utgångsläge för nytt kontrakt. All ängslighet från i våras verkar ha förbytts i en obotlig tro på det egna lagets förmåga att reda ut kniviga situationer.

Sett från min egen horisont till stor del på beroende på att man nu har ett lag som vill och vågar hålla i bollen. Det är en helt annan klass på mottagandet, förvaltandet och passningarna. Då hinner man också trycka upp manskapet och ta vara på dom så viktiga “andra-bollarna”. Dessutom, det blir ett tänk i dom bakre regionerna att inte rensa för rensandets egen skull utan med konstruktivitet och då skapas viktigt andrum i defensiven.

Martin Johansson och Lee Makel fungerar ju som hand i handske men har kompletterats med Michael Tidser, ingen spektakulär lirare men enligt mitt tycke väldigt viktig just med sina bollhållande egenskaper. Märker att jag låter nästan som dom riktiga taktiknördarna på den här sajten, men efter att ha bevittnat ett antal matcher på “Arenan” och lusläst direktrapporteringen från bortamamötena tycker jag mig märka en kvalite´ som jag inte sett sen inträdet i “nya” div 1.

Det här låter ju väldigt upprymt och vackert men fortfarande är ÖFK under nedflyttningsstrecket. I värsta fall måste ytterligare tre poäng bärgas mot Carlstad United och “it´s aint over until the fat lady sings”. Grundtryggheten enligt ovan är ju dock ovärderlig i en sån situation. Skulle förvåna mej mycket om Martin Johansson & co släpper den här möjligheten.

Hoppas också på ett rejält tryck på Jämtkraft-Arena med eller utan fritt inträde. Oavsett vad man tycker om ÖFK och hur den högsta staben runtomkring förvaltar sitt pund så tror jag det är oerhört viktigt med så bra fotboll som möjligt i närområdet. Nu finns chansen att i varje fall bibehålla nuvarande nivå och den är faktiskt inte dålig.

Östersunds FK kämpar återigen beundransvärt för att hänga kvar på den tredje nivån i svensk fotboll. Men såväl ÖFK:s styrelse som många andra jämtar har dock istället haft en önskan att ÖFK skulle ha nått näst högsta serien. Det har nu gått tretton år utan att det uppnåtts. Och tyvärr tycks det nu som om allt färre önskar att det ska ske. Det kan ha många orsakar och jag vet inte vem/vilka som bäst kan analysera detta. Men det vore roligt om många kunde göra ett seriöst försök, och då inte bara klaga, utan även komma med nya intressanta förslag om hur jämtländsk herrfotboll åter ska kunna nå den nivån.

Jag har tidigare undvikit att skriva något om herrfotbollen här i distriktet av flera skäl. De två främsta är att jag vet alldeles för lite om vad som egentligen sker/har skett och att jag tappade det mesta av engagemanget för ett antal år sedan. Eftersom fotboll alltid har varit mitt största fritidsintresse, så skulle jag naturligtvis vilja ha ett nytt friskt engagemang även för herrfotbollen här i Östersund så snart som möjligt. Det viktigaste skälet till mitt tappade engagemang kan jag tydligt sätta fingret på. Det var efter att IFK Östersunds härliga hejaklack i derbymatcherna mot ÖFK för några år sedan (som jag självklart såg och njöt av stämningen på) fick en massa skit för att de visade stöd för sin förening istället för den förening de "borde" stötta. Och att sedan även IFK:s lag och ledning fick kritik för att de tog poäng mot ÖFK kändes fullständigt sanslöst för mig. Detta trots att IFK aldrig varit "min" förening. Fotboll är ju en tävlingsidrott, och jag har sett många ÖFK-anhängare klaga på läggmatcher mellan andra, t ex olika syrianska, lag.

Sedan jag flyttade till Jämtland 1982 har jag känt för den förening/de föreningar som för tillfället förtjänat det. Sedan har jag ju automatiskt haft lättare för att känna extra för Ope IF eftersom jag bor i "Opes område" och mina barn spelat där. 1993 gav mig Ope dessutom, inom gångavstånd från mitt hem, intressanta matcher mot lag som Hammarby, Djurgården och GIF Sundsvall samt mot blivande Allsvenska lag som Gefle, BP, Umeå FC och Assyriska.

Jag var själv positiv till bildandet av ÖFK när det skedde. Detta för att det dels förhoppningsvis skulle ha kunnat ge en möjlighet till fotboll på en högre nivå här i Östersund igen, dels för att det räddade föreningarna Ope IF och IFK Östersund ekonomiskt, efter att de levt på en alldeles för kostsam nivå i förhållande till de ekonomiska resurserna i flera år. Jag såg också de första åren ÖFK:s matcher med spänning och engagemang.

ÖFK och personer i och kring föreningen har gjort en hel del positivt för jämtlandsfotbollen. Arenan är väl det tydligaste positiva exemplet de varit inblandade i. Jag tror dock tyvärr att ÖFK själva bidragit till att det inte riktigt blivit något lyft för herrfotbollen under den tid de existerat. Även konceptet i sig tror jag hämmar fotbollsutvecklingen.

Något jag tror komplicerat det hela är att många tycker att ÖFK sänt/sänder en del signaler till övriga delar av distriktets fotboll som många, rätt eller fel, uppfattar som mindre positiva. Bland annat verkar man anse att alla som ifrågasätter ÖFK-konceptet som det enda rätta, inte begriper ngt om fotboll. ÖFK:s företrädare tycks inte heller värdera de insatser andra föreningar gör särskilt positivt, utan kommer hellre med mindre positiva kommentarer. Dessutom uppfattas det ibland som att ÖFK tycker det är lika viktigt att andra seniorlag inte klättrar i seriesystemet, som att de själva gör det. ÖFK verkade definitivt inte vara positiva när IFK Östersund avancerade till samma serie. Så sent som i år lär företrädare för ÖFK ha uttalat att det är viktigt att inte något annat Jämtlandslag tar steget upp i div 2. Detta har jag inte hört själv, så det kan vara felaktigt. Jag har dock inte heller hört att ÖFK vill att något Jämtlandslag ska ta steget upp från trean. Det tycker jag tyder på att man tycker det är viktigare med sin egen (lokala) position, än med jämtländsk fotbolls position i riket.

Redan från början visades oxå mer rädsla än tillit genom att man drev igenom så långa "hinderavtal" med IFK Östersund och Ope IF som tio år, med väldigt lång uppsägningstid. Avtalet förbjöd även i stort sett Opes damlag (som något år innan varit ett par poäng från att gå upp i Allsvenskan) att ha egna sponsorintäkter. Att ÖFK några år senare förstod att detta förbud var en oerhörd goodwillrisk i jämlikhetens tidevarv, och då tillät damerna att i viss utsträckning ha egna sponsorer, det är en egen historia. Naturligtvis är det alltid två parter som skriver under ett avtal, så självklart var även de som tecknade avtalen för IFK:s och Opes del ansvariga för detta.

Det inger aldrig förtroende att mer klaga på att andra inte stöttar sin egen verksamhet än att ägna all kraft till att visa att man kan förtjäna att vara det lag som omgivningen vill stötta, eller åtminstone samarbeta med. Jag tror inte ett ögonblick att det går att beordra fram ett stöd eller ens ett samarbete i fotbollssammanhang. Allt stöd och samarbete måste ske av fri vilja och kännas meningsfullt. Jag tror inte heller att det går att avtala fram ett engagemang. Ett engagemang bygger på känsla, och känslor går inte att styra. I nödfall går det att "köpa" ett visst stöd, och kanske lite engagemang. Men det behövs mer för att det ska bli riktigt bra. Det har i många fall även visat sig att det inte räcker med endast sportsliga framgångar för att få ett "folkligt" stöd. Det behövs mer.

Jag har ett tag tänkt den tanke som oxå t ex Leif Widegren uttalade i Fotbollz för en tid sedan, och min personliga förhoppning var sedan att någon inom ÖFK:s organisation skulle vara nästa person att uttrycka den. Men jag har inte hört ngt sådant.

Vad jag syftar på (och alltså tror) är att en förutsättning för att fotbollen i Jämtland åter ska ha möjlighet att lyfta ett steg är att andra lag på allvar börjar att avancera i divisionerna. Att det blir en viss konkurrens även på hemmaplan. Det vässar kreativiteten och skapar utveckling på flera håll, och det skulle eventuellt kunna ge ÖFK en spark uppåt. Det har ju t ex frågats efter varför Brage ryckt upp sig som dom gjort i år. Nykomlingar ifjol, efter kräftgång några år, och inte ens bäst i Dalarna. Nu har Dalkurd (alltså oxå från Borlänge) börjat segla upp underifrån och hotar Brage, vilket uppenbarligen satt fart på dem i år. GIF Sundsvall klarade sig inte kvar ngt år i Allsvenskan innan IFK Sundsvall varit upp och gjort det. Umeå FC verkar inte ha blivit sämre av att Ersboda varit uppe i ettan, eller av att flera Umelag ofta kämpar i toppen av tvåan. Det finns fler exempel på liknande utveckling, även på nära håll. Bekvämlighet främjar ingen utveckling.

Jag tror att den mest destruktiva mentalitet som finns idag för jämtländsk fotboll är det ofta uttalade mantrat att "alla måste samarbeta", alltså med betoningen på måste, i kombination med att de flesta som uttalar detta "måste" menar att "alla villkorslöst måste stötta ÖFK". För mig är detta inte något fruktbart samarbete, utan istället ensidig och ofta motvillig service. Och ett "samarbete" där en eller flera parter känner sig tvingade till "samarbete" eller service blir till största delen kontraproduktivt. Ett motvilligt samarbete gör att kreativitet och engagemang sakta dör ut, vilket är det värsta som kan hända för fotbollsutvecklingen. En ledare/tränare/spelare som inte "får" ha som mål att bli bra, ja kanske t o m bäst, på det sätt han själv tror på, tappar naturligtvis lätt glöden. Och jag tror oxå att det är lätt att tappa glöd och engagemang om man ofta får negativ respons på att man jobbar för det man tror på, på det sätt man tror på. En ärlig konkurrens, med öppenhet för samarbete, tror jag mest främjar fotbollsutvecklingen i Jämtland (och på de flesta andra håll).

Om det stämmer att ÖFK hösten 1999 kvalade till Superettan med nästan enbart spelare från distriktet, så måste det innebära att utveckling/utbildning av spelare fungerade bättre i förhållande till övriga Sverige innan ÖFK:s tillkomst än vad det gör nu. Särskilt med tanke på att många idag slår fast att de "inhemska" spelarna inte håller måttet. Personligen är jag dock tveksam till att det behöver stämma. Om spelarna får utvecklas i en friare miljö, så är jag övertygad om att vi snart åter kan ha betydligt fler spelare uppväxta och utbildade här som håller måttet för Superettan.

Däremot håller jag helt med de ÖFK-anhängare som uttalar att ÖFK inte har någon skyldighet att ge något tillbaka till övriga föreningar. Varför skulle de göra det, om de inte själva ser någon mening med det? Ingen annan förening ska tala om för ÖFK vad de ska göra, det är helt upp till dem. Liksom det inte är upp till ÖFK att diktera vad andra föreningar ska, måste eller borde göra. Däremot kan alla uttala önskemål.

Mina önskemål och förslag är att ÖFK först och främst uttalar att de önskar så många jämtlandslag som möjligt högre upp i seriesystemet. Och jag tycker också att de ska visa att de stöttar detta på lämpligt sätt. När det väl skett behöver ÖFK vara en tillräckligt attraktiv förening för att locka spelare och ledare. Och att vara en attraktiv förening är väl något alla önskar vara. Fler lag i högre divisioner kommer att leda till att allt fler spelare utvecklas bättre på "hemmaplan", vilket i sin tur skapar en härlig bas för ett framtida lag som närmar sig Superettan. Jag ser alltså oxå gärna att ÖFK aktivt "befriar" alla föreningar från det "mentala tvånget" att stötta ÖFK och att de istället bidrar till att skapa ett klimat där vissa, men inte alla, föreningar själva väljer att aktivt stötta dem. Sedan vore det trevligt om både ÖFK själva och dess anhängare uppskattade de övriga föreningarnas utveckling. Vad jag sedan önskar är att ÖFK (om dom spelar i en division där "proffskontrakt" krävs) med glädje betalar utbildningsbidragen till klubbarna i distriktet, och ser det som sin viktigaste årliga investering. För mig är det en gåta att detta inte redan sker, frivilligt. Det bör ju vara utmärkt att sådana pengar går tillbaka till distriktets klubbar och skapar fortsatt utveckling här i distriktet. Dessutom måste det ju vara en förtroendeskapande åtgärd. Plus att det är reglerat av SvFF. Naturligtvis tror jag också att en tydligare ödmjukhet i alla kontakter inom jämtländsk fotboll, såväl i direktkontakter som i kommentarer om andra, skulle bidra till att ÖFK fick ett större stöd. Konkurrens och samarbete med ömsesidig respekt tror jag alltså mest bidrar till utveckling. Det vore oxå till ÖFK:s fördel om de bättre informerade sina supportrar om företeelser i och runt föreningen.

Jag har väl inga större förhoppningar på att ÖFK idag finner mina förslag som geniala och genast genomförbara, men framtiden får utvisa vad som sker. Jag tror faktiskt att ett större folkligt stöd, eller väldigt mycket pengar, är förutsättningen för ÖFK:s överlevnad på längre sikt. Och, som sagt, sedan måste supportrar, ledare och spelare få engagera sig på det sätt som känns bäst för varje individ för att fotbollen ska kunna utvecklas på ett mer mångsidigt och bättre sätt även här. Mångfald och engagemang tillsammans med kunskap är nog de viktigaste nycklarna till utveckling.

Till sist dristar jag mig att i alla fall våga fråga; Kan "elitlagskonceptet" börja att vara lite gammalmodigt? Och ett riktigt stort varningsfinger höjs om beskyddarna av detta och liknande koncept kallar folk med nya idéer för bakåtsträvare. Att kalla folk med idéer för bakåtsträvare brukar vara det mest säkra tecknet på stagnation.

Dags att plocka bort rubriken “klang o jubel” från mitt senaste alster på fotbollz. Den gångna söndagen och måndagen var verkligen inte mycket att jubla åt om man tillhör rödsvarta ÖFK:s supporterskara. Egentligen gick ju allting åt helsike och ändå finns fortfarande möjligheten till fortsatt gemenskap i det relativa finrum som heter div 1 norra. Enligt alla förståsigpåare skall ju 30 poäng räcka, nuvarande 21 plus full pott i dom tre återstående, “lätt som en plätt“. Nu är ju önskedrömmar och verklighet för det mesta två helt skilda saker och om vi någorlunda nyktert analyserar förutsättningarna så kunde dom väl varit bättre.

Tror att tuvan som välter ÖFK-lasset blir Enköping. Ett till alla delar motiverat lag efter seger borta mot ett resignerat Skellefteå i nästa omgång, blir ingen lätt uppgift för östersundsgrabbarna i näst sista svängen. Syrianska Botkyrka och Carlstad United är helt överkomligt motstånd på “Arenan” men som sagt, Enköping borta känns alltför tufft. Det är inte längesen laget huserade i Allsvenskan, sen Superettan ett antal säsonger, brrr…….

Det är trist, speciellt efter den eufori man kände förra helgen. Den passningskvalité laget visade upp då har i varje fall inte jag upplevt så många gånger under ÖFK-historien. Det blir en grannlaga uppgift för herrar lagledning att lägga upp det taktiska mönstret i dom återstående fighterna. Matcherna måste ju vinnas, antingen spelar man väl ut motståndet eller kämpar ner det samma. Det förstnämnda kräver koncentration och det senare en stor portion jävlar anamma. Kanske en kombination av bägge sakerna.

Om nu , vilket Gud förbjude, div 1-äventyret skulle vara över för den här gången får man väl försöka se det positiva även i den situationen. Publikmässigt naturligtvis totalt ett bortfall men samtidigt med laget förankrat på den övre halvan i div 2 förhoppningsvis många spännande matcher. “Nördarna” vill ha kvalité men för en vanlig fotbolls-svensson kan dramatik mycket väl duga. En möjlighet också för dom lokala talangerna att visa upp sig i ett kanske mer anpassat sammanhang.

Apropå lokala talanger, ÖFK får ju ofta kritik för att inte ge dessa tillräckligt utrymme. Samtidigt, är det någon som håller sig uppdaterad så är det väl ordföranden Rolf Lohse. Alltsedan projektet startade 1996 har man åtskilliga gånger per säsong stött på mannen ute i verkligheten på dom lokala arenorna. Begriper egentligen inte varför denne västkustbo från födseln, väljer att viga sin fritid åt den skärseld som det innebär att leda ÖFK istället för att sitta på någon kobbe, käka räkor o dricka vitt vin…..

Ibland är det roligt att vara idrottsfantast. Att få uppleva dom där speciella ögonblicken när det som sker framför en sätter sig i varenda litet uns av kroppen. Ett sånt tillfälle utspelades på Jämtkraft Arena på söndagseftermiddagen. Kombattanter Östersunds Fotbollsklubb och gästande Valsta Syrianska IK från Märsta utanför Stockholm. I potten; för ÖFK chans till fortsatt dans på den slaka linan för nytt division 1 kontrakt och för gästerna att hänga på i toppstriden. Man blir lätt lyrisk en sån här gång men frågan är om inte ÖFK gjorde en av sina bättre matcher under sin relativt korta historia. 1-0 (0-0) mot ett bevisligen svårslaget motstånd i en typ av “vinna eller försvinna” -fight inger respekt.

Det var med blandade känslor man bänkade sig i den isande snålblåsten på “Arenan”, skulle det här vara dagen då de rödsvarta jämtlandshjältarna tackade adjö till det nationella finrummet för den här gången? Brukar likt en travfantast komma i god tid och ÖFK:s “provstarter” såg dock lovande ut. Man peppade varann i dom olika uppvärmningsmomenten och någonting verkade vara på gång. Lite överraskande med uppställningen 3-5-2 med oldtimern Jonas Svanberg tillsammans med dom ordinarie mittbackarna.

Tycker att det här var ÖFK:s match från början till slut och man satt och funderade på hur laget kunnat hamna i den här prekära tabellsituationen. Nu fanns passningsspelet, fantasin, tekniska nummer och aggressiviteten. Jonas Svanberg dirigerade trebackslinjen med den äran, Martin Johansson fanns överallt på mittplan och längst fram briljerade Ante Björkebaum med sulfinter i bästa Zlatan-stil. Ett välförtjänt och bejublat mål också en kvart före full tid genom inhopparen Robin Bergman, osjälviskt framspelad av lille Ross Campbell.

Valsta Syrianska hade en bra period i slutet av första då ÖFK kom lite i otakt efter skadan på innerbacken Tim Andersson, även inledningen i andra i gästernas favör men en tjusig benparad av en allt mer övertygande Lennart Sandahl avvärjde gästernas farligaste möjlighet. Läste på Valstas hemsida om fyra sjukanmälningar vid avfärden till Jämtland, detta tycker jag på intet vis förringar jämtarnas insats, man har ju fått sin beskärda del av icke önskade överraskningar tidigare.

Att importerna har en del i uppryckningen i höst går väl inte komma ifrån. Det finns en passningskvalité genom hela laget och nu börjar även ifrågasatte Ross Campbell leverera. Missade visserligen några bra lägen men har fin spelförståelse och framspelningen till Robin Bergman vid målet var kylig. Det är lång väg att vandra fortfarande innan kontraktet är i hamn men ett bra självförtroende kan försätta berg och den varan borde ÖFK ha tillskansat sig nu. Härligt engagemang också på läktarna, viktigt för fortsättningen.