Katten har nio liv, ÖFK har tio!

Därför har klubben fortfarande den ena foten kvar i elitfotbollen. 1-0 hemma mot Norrby efter straffmål av Simon Kroon var precis vad som behövdes för att få chansen att kvala sig kvar i Superettan medan det blev morsning och goodbye för såväl Norrby som Dalkurd.

Ska vi säga att det indiska reptricket lyckades?

Ja, det måste man säga oavsett vad som väntar i kvalet mot Falkenberg (borta på torsdag, hemma på söndag).

***

Backar vi bandet till mitt i den svenska högsommaren var det garanterat inte många som var beredd att satsa en slant på att ÖFK skulle klara den här uppgiften;

# 3 augusti, 1-0 i baken mot Brage på bortamark, fyra poäng på de senaste 13 matcherna, nio poäng efter 17 spelade omgångar och dyngsist i tabellen.

Ingen kan klandra dem som misströstade, läget var kolsvart. Och det värsta av allt, ÖFK förtjänade heller inget mera!

***

Men bättre tider skulle komma. Ett par segrar (3-1 mot Landskrona och samma siffror mot Skövde) betydde i alla fall kontakt med lagen närmast ovanför i tabellen samtidigt som prestationerna gav hopp ytterligare framgångar. Med brassen Erick Brendons (från allsvenska IFK Värnamo) ankomst under "sommarfönstret" fick vi se ett nytt ÖFK i alla delar.

Det är sällan, för att inte säga aldrig, jag sett en enskild spelare förändra karaktären på ett helt lag.

Brendon har spelat 15 matcher i ÖFK-dressen. Han har varit bra i alla, i många har han varit superp!

Och när vi nu summerar: 22 poäng på de avslutande 13 omgångarna är starka papper av ett lag som länge betraktades som seriens slagpåse. Det räckte precis att ÖFK skulle ge sig själva chansen att kvala sig kvar i elitfotbollen och mer än så kunde vi inte begära när det var som allra mest dystert. Sett med hemmaögon är det närmast en bragdartad prestation.

Tack för den!

***

Lördagskvällens möte på Jämtkraft arena var som en direkt avgörande cupfinal med den lilla skillnaden att ÖFK behövde vinna medan för Norrby skulle det räcka med kryss.

Och som jag ser det var det mycket rättvist att ÖFK stod som segrare när dramat var över. ÖFK var det bättre laget och hade mycket väl kunnat sänka Norrby i inledningen då såväl Simon Kroon som Cesar Weilid brände femstjärniga möjligheter.

Nu fick vi vänta till den 55:e minuten innan ÖFK kunde avgöra.

# Straff sedan en Norrbyförsvarare tagit bollen med handen efter en hemmahörna: Simon Kroon skjuter bollen i ena hörnet medan Norrbykeepern Anton Cajdoft dyker i det andra!

***

Om det finns någon rättvisa i den här världen är det helt givet att Simon Kroon blir ÖFK:s hjälte en sån här kväll. I varje fall om det är jag som skriver manuset!

***

Efter Kroons straffmål var Norrby tvingat att rita om sin spelplan när man inte längre kunde luta sig emot resultatet. Det gick sådär. Visserligen hamnade bollen ofta på ÖFK:s planhalva den sista halvtimmen och det blev stirrigt vid några tillfällen i hemmaförsvaret. Men jag kunde inte se att Aly Keita behövde anstränga sig vid ett enda tillfälle för att hålla sin nolla när boråsarna jagade kvitteringsmålet.

***

Naturligtvis ska alla i hemmalaget ha högsta betyg för den arbetsinsats som lagt grunden till att man lyckades hiva sig över nedflyttningsstrecket. Som det har kämpats! Nu krävs ytterligare två kraftprov - på kort tid...

***

Erick Brendon (belönades som årets spelare i länet på fredagskvällen, har det någonsin hänt efter bara en halv säsong?) var mästerlig även denna gång, detsamma ska sägas om Ludvig Fritzson. "Luddes" höst har varit stark och det var nära att han kröna den här insatsen med ett mål men hans nick i 71:a minuten gick på fel sida stolpen.

***

Avstängningen av Myroslav Mazur tvingade ÖFK-ledningen till att stuva om i sin backlinje. In kom Sam Mensiro i mittförsvaret och hans första timme var den bästa på mycket länge, lite svajigare blev det i slutet när benen såg trötta ut.

***

Kristian Novak blev nu försvarschef och gjorde sin bästa match hittills i ÖFK! Han såg ut att trivas med det nya ansvaret.

***

Ziad Ghanoum studsade tillbaka snabbt efter den svaga insatsen förra helgen och hans första 45 måste också det ha varit de bästa minuterna sedan han kom till klubben.

***

Om man ska gnälla på något så får det bli att ÖFK utnyttjade sin vänstersida alldeles för lite i första halvlek trots att där fanns ofta oceaner av yta att spela på, att Malcolm Stolt kom till spel med blytunga ben och inte heller Chovanie Amatkarijo hade det sedvanliga klippet i steget. Det gjorde att vaken Stolt eller Amatkarijo förmådde brotta ned Norrbyförsvaret så värst många gånger den här kvällen.

***

...men vad gör väl egentligen det med facit i hand?

***

Här måste det dock tankas så mycket ny energi som bara är möjligt fram till nästa uppgift på torsdag. Det gäller naturligtvis för hela gänget. Falkenberg, tvåa i den södra division 1-serien, är en tuff kvalmotståndare - allrahelst på bortaplan!

***

4.378 på plats för att stötta. Det tycker jag är en bra siffra när svinnovember gjorde sig påmind för första gången. Och jag tror att alla var nöjda och glada när de drog hemåt i höstmörkret.

***

Om jag skriver att det är en kvalfylld vecka som väntar alla ÖFK-vänner så har jag väl täckt in det mesta?

Vi ger oss aldrig...

Ni känner igen ÖFK:s mantra, ni har säkert hört det tusentals gånger genom åren.

Och det gäller fortfarande! Men medge att i eftermiddags var det nära att det gått i graven, kanske för tid och evighet. Phuuuu, vilken jäkla pärs! Så nära att allt var över.

***

Förutsättningarna vare glasklara sedan Norrby klappat till Öster med 2-0 lagom till ÖFK:s avspark på Bravida arena på Hisingen mot Utsikten. Det måste bli minst en ÖFK-poäng för att man skulle få chansen till ett direkt avgörande mot Norrby hemma på Jämtkraft arena nästa lördag.

Uppdraget lyckades när Mansour Sinyan konstsparkade in kvitteringsbollen 3-3.

# I matchens 90:e minut.

# Sinyans första ÖFK-mål.

# ÖFK:s första hörnmål den här sommaren (om jag minns rätt) i försök 39.568, typ.

***

Jag måste medge att det kändes inte alls bra när Norrby tidigt på lördagseftermiddagen sänkte Öster som trots allt var på jakt en då möjlig allsvensk plats men var fullständigt usla i Boråslagets straffområde.

Ett kryss var nog max vad Norrby skulle mäkta med. Trodde jag. Nu blev det tre poäng som satte stenhård press på ÖFK. Här fanns helt plötsligt inga marginaler att spela på, förlust och allt hade varit dött och begravet.

Kanske för alltid när klubben står inför en skuldberg högre än K2!

***

Men jag tyckte att ÖFK tog sig an uppgiften på Bravida på bästa sätt med tanke på omständigheterna. Det var visserligen ingen fotboll som det slog gnistor om men det var tryggt och säkert, Utsikten gavs inte många möjligheter och själva vaskade man i alla fall fram ett par högkaratiga chanser.

Men så brast alla för dämningar;

40:e min: Erick Brendon servade perfekt och banans minste (Yannick Adjoumani) hoppade högst, 1-0 till ÖFK. Så bra!

42:a min: Ziad Ghanoum slarvade, Predrag Randjelovic tog med sig bollen med handen(?) och bankade från 20 meter in kvitteringen 1-1 via Aly Keitas utsträckta vänsterhand. Helvete också!

45:e min: Chovanie Amotkarijo tryckte en frispark i underkant på ribban (sicken smäll) och Malcolm Stolt vräkte sig fram och nickade ribbreturen i öppen kasse, ÖFK till pausvila med 2-1. Härligt!

***

Men det roliga var snabbt förbytt till det oroliga när Utsikten kvitterade till 2-2 redan 56 sekunder in på den andra halvleken genom Albin Skoglund och när samme man 20 minuter senare skickade in 3-2 ur taskig vinkel (ett av Aly Keitas sämre ingripanden under hela hans ÖFK-tid) blev det kolmörkt. Där och då luktade det division 1 lång väg, allrahelst som det som var stabilt i första ronden nu var helt bortblåst.

Och även om ÖFK-ledningen agerade och bytte allt som kunde bytas var det inte mycket som bättre, det såg helt enkelt kört ut...fram till matchminut 90;

# ÖFK-hörna från höger, inbytte Henrik Bellman lyfter in och inbytte Mansour Sinyan, konstsparkar kvitteringsbollen 3-3 upp i Mikica Georgievskis högra kryss.

Så vackert! Men framförallt så viktigt!

***

Det här betyder att Norrby har tre poäng tillgodo på ÖFK (målskillnaden är densamma, -13) inför det avgörande slaget på Jämtkraft arena nästa lördag. ÖFK måste vinna, det är enda sättet att passera Norrby och landa på den sista kvalplatsen.

Visserligen kan Dalkurd fortfarande utmana om den men då måste det bli full pott mot Jönköping Södra (i morgon söndag) och i avslutningen borta mot Skövde samtidigt som man också måste plocka in nio mål vid ÖFK-seger.

Inte troligt i mina ögon, inte alls!

***

Några korta noteringar;

# Erick Brendon var fullständigt lysande i den första halvleken. Hela tiden spelbar och jag tror inte att han slog bort en enda passning. ÖFK:s överlägset främste den här eftermiddagen även om han, precis som samtliga lagkamrater, drabbades av syrebrist efter pausfikat.

# Yannick Adjoumani vinner en nickduell i motståndarnas straffområde och bollen går dessutom i mål, vad var oddset på det? Men Adjoumani var ju på sin hemmaarena (han är ju inlånad från BK Häcken) och ville säkert visa sin klubb att han gjort framsteg under sin ÖFK-period. En frisk fläkt som varit starkt bidragande till ÖFK:s höstspurt, utmärkt i dag.

# ÖFK-mål på hörna och ÖFK-mål på frispark. Det har väl inte hänt den här säsongen. Nu både ock - i samma match. När det som behövdes som allra bäst. Tack för det!

# Amatkarjos bössa i ribban (som gav 2-1 när Stolt stack fram huvudet på returen) var inte att leka med.

# Ziad Ghanoum kunde inte upprepa sina fina insats från förra helgens segermatch mot

Trelleborg. Det var skakigt i ÖFK:s högerförsvar den här eftermiddagen.

# Mazur varnad, Sinyan varnad och Österholm varnad. Och om jag förstått det rätt är alla tre avstängda i avgörandet mot Norrby. Onödiga varningar har varit ett gissel för ÖFK hela säsongen och man håller stilen in i det sista. Den här gången var det Sinyan som tappade huvudet efter sitt kvitteringsmål.

# Sämst blir givetvis att undvara Mazur i mittförsvaret, det vimlar ju inte av mittbackar i ÖFK-truppen. Sam Mensiro får väl rycka in och göra ytterligare en insats för klubben i hans liv.

# Nästa lördag smäller det, avspark kl 17.00. Samling på arenan!

***

Till sist; Brommapojkarna blev allsvenskt i förra omgången, Halmstad i dag. Öster kvalar mot trean från slutet i Allsvenskan (Varberg just nu)

Äntligen en vecka där man kan känna lite medvind när bollarna plötsligt rullade rätt väg; efter snygga 2-0 mot Trelleborg fick Dalkurd på nöten i Västerås (1-4) i söndags och när Jönköping Södra skickade in segerbollen (2-1) på övertid i måndagens möte med Norrby log jag lite snett för mig själv.

Det betyder att råttracet förmodligen kommer att fortsätta hela vägen ända in i kaklet; ÖFK, Dalkurd, Norrby - två ska bort! En får ytterligare en chans men det finns ytterligare några "om" innan vi är där.

Men som jag skrivit några gånger nu; jag tror det först när jag ser det!

***

Mera positivt. Jag har inte sett några bakslag noterade i veckan på varken Simon Kroons eller Malcolm Stolts medverkan i lördagens match mot Trelleborg och i den bästa av världar finns såväl Kroon som Stolt med på plan när domaren blåser till spel i lördagens match mot Utsikten på Bravida arena (Hisingen i Göteborg).

ÖFK blir fan så mycket bättre med Kroon och Stolt i startelvan!

Anfallsmässigt ger det fler alternativ, försvarsmässigt vinner man också då Stolt är lagets skickligaste presspelare och dessutom gör stora nytta i det egna straffområdet vid fasta situationer.

Men när det gäller två så skadedrabbade spelare kan man aldrig vara riktigt säker, där är det bara att hålla tummarna att det ska hålla några veckor framöver.

***

Ska vi tro på den här startelvan på lördag; Keita - Ghanoum, Novak, Mazur, Adjoumani - Weilid, Fritzson, Brendon, Amotkarijo - Kroon, Stolt.

Jag skulle kunna tänka mig Österholm (bra i lördags) till höger på mitten med Weilid bakom som högerback. Det beror alldeles vad ÖFK vill med den här matchen; går man för seger eller kan det räcka med att försöka säkra en poäng?

***

När det är avspark på Bravida (kl 15.00) vet ÖFK-ledningen vad som gäller, då har mötet mellan Norrby och Öster precis avslutats. Raffinerat, eller hur?

***

I mina ögon är den 14:e platsen (sista kvalplatsen) vi kan snacka om för ÖFK. Det skulle betyda spel mot tvåan i Ettan södra. Där ligger just nu Falkenbergs FF. Gais (leder med sex poäng när två omgångar återstår) och IK Oddevold (nu trea, fyra pinnar efter Falkenberg) är "möjliga" men knappast troliga tvåor.

Speldatum är satta till 10 respektive 13 november, division 1-laget börjar hemma.

***

Dalkurd inte bara förlorade i Västerås (1-4), har klubben stött på motstånd från delar av fotbolls-Sverige tidigare så gjorde man det inte lättare för sig när man uppträdde som man nu innan avsparken på Iver Arena.

När Västerås SK skulle hedra minnet av en stor av klubbens stora hjältar, tränaren Lennart "Liston" Söderberg som avled för ett par veckor sedan 81 gammal, valde Dalkurds spelare och ledare att lämna banan.

- Vi som klubb har tagit beslutet att de får hylla sina legendarer hur mycket det vill, sa Dalkurds tränare Amir Azrafshan (jodå, förre ÖFK-tränaren) i Discovery Plus.

- Men vi vet också vad personen i fråga har stått för och därför har klubben tagit beslutet att vi fokuserar på vårt.

***

Ser vi inte här bilden av det splittrade Sverige? Hjälte i ena lägret, sedd som en rasist hos det andra.

Men vad vet man i Dalkurd om vad "Liston" stod för, egentligen? Han verkade ju i en helt annan tid. Dalkurd FF bildades först 2004, samma år som var "Listons" sista som tränare!

***

Jag tänker inte försvara "Liston" för alla grodor och plumpheter som hoppat ur hans mun genom åren, de är ju rätt många och kostade honom en hel del i slutet av hans karriär. Jag är dock övertygad om att han ville inget illa, däremot snackade han fortare än han tänkte. Men i Västerås glömmer man inte att han som tränare var med och tog klubben till Allsvenskan vid två tillfällen (1978 och 1997), ingen har haft så stor betydelse för fotbollen i Västerås som "Liston" Söderberg.

***

Det finns för övrigt många som snackar fortare än de tänker utan att bli stämplad som rasister!

***

Jag har haft god koll på "Liston" genom åren, både som spelare i AIK (och en landskamp) och som tränare. I slutet av 1960-talet gjorde han Ljusdals IF till en av de starkaste klubbarna i Norrland (min bror tränade då med laget), i början av 1980-talet då jag var tränare i Ope IF var han under ett par säsonger min motståndare i IFK Eskilstuna (att slå ett "Liston"-tränat lag med 6-1 hemma på Torvallen är en av mina roligaste segrar...) och vid ett tillfälle (1984) fick jag ett par timmar i bilen med "Liston", bara han och jag, när jag körde honom från "Fotbollsforum" på Vemdalsskalet till flyget på Frösön.

Så, ja! Han var verkligen inte rumsren alla gånger. Men jag tänker inte berätta vad han sa när han hörde Marie Fredrikssons låt "Ännu doftar kärlek" i bilradion på väg genom vårt landskap en vacker söndagsförmiddag i november. Det får bli min och "Listons" lilla hemlighet.

Som sagt, inte rumsren alla gånger...

***

Tre gamla ÖFK-lirare gör succé i den norska fotbollen;

# Eirik Haugan flyttade hem till Molde på den norska västkusten i vintras och spelar sin bästa fotboll i karriären. Seriesegern i högsta ligan är säkrad sedan länge och klubben kan mycket väl gå till slutspel i European Conference League (möter Djurgården i kväll). Och Haugan är en klippa i försvaret, match efter match såväl i ligan som i Europaspelet.

# Tom Pettersson har inte spelat på grund av skada de senaste två månaderna. Men innan dess var han urstark och starkt bidragande till att hans Lilleström länge var med och fightades om tätplatsen, Toms betyg på sofascore.com var sensationellt bra. Men när Tom försvann från plan gick det sämre och Lilleström får nu vara glad om man kan sno tredjeplatsen (i kamp med Rosenborg) och en plats i Europaspelet.

# Curtis Edwards håller till i den norska andradivisionen (Obos-ligan) sedan han vid nyår lämnade Djurgården och flyttade till Osloklubben Stabaek. Men nästa säsong blir det högsta ligan igen, Stabaek har säkrat andraplatsen inför helgens sista omgång, tre poäng och 16 mål till trean KFUM Oslo (Brann från Bergen är överlägsna vinnare). Curtis har spelat alla matcher från start förutom tre då han varit avstängd (tre varningar + en direkt utvisning).

***

Ny krönika efter lördagens dramatik!

Efter två insatser (Eskilstuna och Dalkurd) som fått både mig och många andra att tvivla studsade ÖFK tillbaka till den fina höstformen.

2-0-segern mot Trelleborg var precis vad som behövdes för att hålla grytan kokande ytterligare en vecka även om Dalkurd och Norrby i skrivande stund har den 28:e omgången ospelad.

Men när det var absolut nödvändigt uppträdde ÖFK som ett riktigt fotbollslag. Det var helt enkelt väldigt mycket som var bra den här lördagseftermiddagen när prestationen utfördes med kniven mot strupen.

***

I en krönika som jag skrev sent på fredagskvällen ställde jag ett antal krav på ÖFK för att det skulle gå väl när Trelleborg kom på besök. Krav låter naturligtvis pretentiöst (för det är väl ingen som bryr sig om "en gammal surgubbe" som någon kallade mig för några månader sedan...), det var väl närmast för att provocera fram en reaktion efter de sömnaktiga insatserna på slutet.

Men vi kan väl checka av listan på krav och utfall;

# Andrew Mills måste vara lika bra som under våren när han nu efter månader utan matcher ska ersätta Keita i buren.

Mills svarade upp på mina förväntningar, mer än väl även om han klantade till det i inledningen med ett uppspel som kunde ha förstört hela festen. Men en nolla är alltid en nolla för en målvakt och några räddningar var riktigt skarpa!

# Novak och Mazur måste hitta tillbaka till samspelet i mittförsvaret.

Absolut, här fanns inte mycket att anmärka på. Novak och Mazur var rena betongen den här eftermiddagen!

# Ludvig Fritzson var urstark mot Dalkurd när han var tillbaka efter sin avstängning. Det krävs ytterligare tre sådana matcher för att "Ludde" ska rädda sitt ytterst ojämna 2022.

Visst, Fritzson kan bocka av ytterligare en stark prestation. Han var precis lika bra som i Uppsala och dessutom högst delaktig i målen; spelade fram läckert till Simon Kroons 1-0, sköt det skott som via en motståndare letade sig fram till Amatkarijo och 2-0-målet!

# Yannick Adjoumani måste få tillbaka den energi han hade för några veckor sedan på sin vänstersida.

Check på den! Kanske inte så yvigt som tidigare, däremot mer balanserad och därmed också en stabilare defensiv - för hela laget!

# Apropå energi; tycker Chovanie Amatkarijo att det är kul att spela fotboll i ÖFK? Såsar omkring en dryg timme mot Eskilstuna och en hel match i Uppsala. Jag fattar verkligen ingenting.

Nja, en klar uppryckning mot senast men formsvackan finns där.

# Sebastian Karlsson Grach skapar sig själv många fina lägen med sitt hårda jobb men har dålig skärpa i avsluten.

Inga lägen att bränna den här gången. Men massor av nyttigt jobb!

# Det är dags att André Österholm visar lite kräm efter att ha segat sig igenom snart en hel säsong här i Östersund.

Plötsligt fick jag se lite av det register som jag tror att Österholm bär på, bästa insatsen så här långt i ÖFK-tröjan.

# På Erick Brendon ställer jag bara ett krav och det att han ska vara lika bra som han varit nästan alla gånger sedan han kom i somras.

Det infriade han naturligtvis, Brendon är ÖFK:s nav och får spelet att pulsera på ett helt annat sätt än under första halvan av serien. Och hans långa bollar bakom motståndarnas backlinje är en fröjd att skåda.

# Och ett sista litet krav, eller i alla fall ett önskemål: Snälla, kan jag få ett mål på en hörna?!

Nej, det gick inte heller den här gången. Men bara fyra försök, inget var nära.

***

Sammantaget fick jag ett bättre svar än jag förväntat mig, mycket bättre! Det är naturligtvis också en del av förklaringen till 2-0-segern och att ÖFK sprattlar vidare i den dramatiska bottenstriden.

***

Men i sammanhanget är det två spelare som jag lyfta fram;

# Simon Kroon var tillbaka från start efter ytterligare två månaders skadehelvete. Det var inte planerat, Kroon var illa förberedd för en insats på den här nivån. Men ÖFK-ledningen chansade när Henrik Bellman inte vara brukbar. Det var en chansning som höll! 1-0-målet doftade klass när han löpte in bakom Trelleborgs backlinje och bombade in bollen ovanför målvaktens huvud. Med Kroon på planen fick ÖFK in ytterligare en bolltrygg spelare, nog så viktigt för att kunna odla ett eget spel.

# Andrew Mills har heller inte spelat på två månader men det beror inte på skada, bara på att Aly Keita är en bättre målvakt. Men efter en karriär som stoppats i flera omgångar av en elakartad knäskada tror jag att Mills är ganska nöjd med att vara där han nu är och det här var hans 13:e (inget otursnummer den här gången...) match från start i årets serie. Och så håller han nollan!

Det är få saker som gör mig så glad som när spelare som Kroon (med ett CV som innehåller så mycket elände sedan han kom till ÖFK) och Mills får bära betydande roller i en så viktig seger!

***

Låt mig från den här eftermiddagen bara tillägga att Ziad Ghanoum stod pall för trycket när han nu fick chansen från start på högerbacken, att Malcolm Stolt fick en värdefull halvtimma efter skadefrånvaro när han ersatte Simon Kroon och tränaren Magnus Powell matchade sitt manskap på bästa sätt. Det är inte alltid jag gillar det han gör men bättre än så här kan det inte bli.

Ytterligare en glädjande notering; inte en ÖFK-varning! (När hände det senast? Sju senast mot Dalkurd...)

***

Till sist; trots segern och den fina prestationen så vidhåller jag det jag skrev före matchen: Jag tror inte på det här förrän jag ser det! Jag måste inta den inställningen så länge ÖFK inte har saken i egna händer. Förhoppningsvis kan det ha svängt sent på måndagskvällen när jag summerar hela omgången...

Det har snackats hela hösten, ja faktiskt längre än så efter den blytunga inledningen på serien.

Men det är lika bra att säga det direkt; Nu tror jag inte på det längre, inte förrän jag ser det!

***

Ni förstår säkert att det handlar om ÖFK:s överlevnad i svensk elitfotboll såväl sportsligt som ekonomiskt. Vilket bekymmer som är störst? Svaret är givetvis en smaksak, men i mina ögon ser det hopplöst ut på båda fronterna, tyvärr.

***

Ekonomin kan vi strunta i för dagen, just här och nu gäller det att vinna tre matcher på raken med början på lördagseftermiddagen när Trelleborg kommer till Jämtkraft arena. Det kanske inte räcker med nio poäng men då har ÖFK i alla fall gjort sitt för att nypa den ena kvalplatsen (att räkna med något mera blir bara fånigt). Det kan gå även med ett sämre utfall och för mig räcker det långt att nå fram till ett direkt avgörande i den avslutande omgången hemma mot Norrby. Det vore ju kul om ÖFK lyckas hålla liv i det här dramat in i det sista, gott så!

***

Läget är ju känt inför avslutningen; ÖFK (24) och Dalkurd (25) ligger på nedflyttningsplatserna, Norrby (28) på den sista kvalplatsen. Och för ÖFK:s del är det bara Dalkurd och Norrby vi behöver snacka om, Västerås, Örgryte och Jönköping Södra som ligger närmast ovanför kommer att rinna undan på ett eller annat sätt.

***

Det brukar ju alltid vara intressant i sådana här lägen att prata om, just det, om; för mig handlar det om fyra matcher och läget hade varit ett helt annat:

# 22 juli, Jönköping hemma: Stabil 1-0-ledning när mittbacken Kristian Novak i slutskedet gör ett misstag som man annars bara ser i korpen (kanske inte ens där), Jönköping får straff och kan kvittera till 1-1, två ÖFK-poäng kastade i Storsjön.

# 20 augusti, Brommapojkarna hemma: Även här en uddamålsledning i slutet som blir till 2-3-förlust sedan Erlend Sivertsen i matchens sista (sned)spark serverat BP segermålet. Ytterligare en pinne i Storsjöns vatten.

# Och så de två senaste insatserna (efter en höst med många fina och stabila prestationer och som verkligen gett hopp om ett liv efter jul): Det jag sett mot AFC Eskilstuna (0-2) och Dalkurd (1-1) har gjort mig bekymrad. Visst, starten mot Eskilstuna lovade verkligen mera (i tio minuter), men fortsättningen var rent bedrövlig precis som insatsen i Uppsala förra helgen. När ÖFK verkligen hade gett sig själv chansen var man tillbaka på samma nivå som under den usla våren, bristen på kvalitet var närmast häpnadsväckande.

Sammantaget: Åtta poäng åt helvete och ÖFK har ingen att skylla på än sig själv!

***

För att det här trolleritricket ska kunna lyckas måste det bli en kraftig uppryckning på många fötter. Det här ÖFK-laget innehåller bara två klasspelare, Erick Brendon och Aly Keita (avstängd mot Trelleborg, huvva), det finns potential på en del håll medan viktiga spelare som Simon Kroon, Malcolm Stolt och veckans äss ur rockärmen Nebiyou Perry (som vi inte sett röken av sedan förra året och som jag trodde var avskriven för länge sedan) kommer från skadeperioder och knappast kan vara bärande pjäser de här ack så avgörande veckorna.

***

Här är några av mina krav inför Trelleborgsmatchen;

# Andrew Mills måste vara lika bra som under våren när han nu efter månader utan matcher ska ersätta Keita i buren.

# Novak och Mazur måste hitta tillbaka till samspelet i mittförsvaret. De senaste två matcherna har deras samarbete inte funkat, inte alls!

# Ludvig Fritzson var urstark mot Dalkurd när han var tillbaka efter sin avstängning. Det krävs ytterligare tre sådana matcher för att "Ludde" ska rädda sitt ytterst ojämna 2022.

# Yannick Adjoumani måste få tillbaka den energi han hade för några veckor sedan på sin vänstersida. Och snart måste väl något av hans många inspel träffa en lagkamrat?

# Apropå energi; tycker Chovanie Amatkarijo att det är kul att spela fotboll i ÖFK? Så mycket talang, så mycket speed i fötterna, så funktionell teknik och dessutom utrustad med en skottfot som får de flesta att bli gröna av avund. Och så såsar han omkring en dryg timme mot Eskilstuna och en hel match i Uppsala. Jag fattar verkligen ingenting.

# Sebastian Karlsson Grach skapar sig själv många fina lägen med sitt hårda jobb men har dålig skärpa i avsluten. Nu måste bollarna innanför målramen, KG, det finns inte längre plats för att vara ofokuserad när chansen kommer!

# Jag gissar att André Österholm ersätter avstängde Cesar Weilid på högerkanten. Och som jag skrev om Amatkarijo, det är dags att Österholm visar lite kräm efter att ha segat sig igenom snart en hel säsong här i Östersund. Jag kan ana att här finns betydligt mycket mer i verktygslådan än han förmått bjuda på så här långt.

# Henrik Bellman har jag gett upp hoppet om, han ramlar ju så fort en motståndare tittar på honom. Match efter match ligger han där och vädjar mot domaren, "nu var dom stygg med mig igen..." Snart har han slösat bort hela sin talang, tiden rinner iväg snabbt i den här branschen. Ja, jag vet, det är elakt sagt. Men någon gång måste han inse att det här spelet inte räcker på elitnivå, har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Om ingen i ÖFK-ledningen kan ta honom i örat så gör jag det. För Bellmans skull!

# På Erick Brendon ställer jag bara ett krav och det att han ska vara lika bra som han varit nästan alla gånger sedan han kom i somras. Som jag skrev här ovan, Brendon är en klasspelare!

# Och ett sista litet krav, eller i alla fall ett önskemål: Snälla, kan jag få ett mål på en hörna (det går ju att nicka under ribban åtminstone en gång den här säsongen...ingen kan ju komma och säga möjligheterna inte funnits!)

***

Till sist; Om inte alla har fattat det så är det allvar nu. På riktigt. På lördagseftermiddagen (eller på måndag om jag ska vara riktigt korrekt, när Norrby möter J-Södra på bortaplan) kan allt vara över när det gäller den sportsliga biten. Och då har vi det ekonomiska moraset kvar...