Två cupmatcher, tillika tävlingsmatcher, är nu spelade för ÖFK och två förluster har det blivit. Båda mot allsvenska lag. Normalt inget att rimligtvis erinra emot eftersom ÖFK befinner sig i en serie längre ner. Det som däremot får mig att ändå höja på ögonbrynen är Västerås framfart i den gemensamma cupgruppen, och det faktum att ÖFK inte gjort något mål på sina två cupmatcher. Det börjar ringa en varningsklocka.

Västerås resultat i svenska cupen sätter lite ribban på vad ÖFK kommer att förvänta sig i Superettan. Det blir därför synnerligen intressant att studera hur ÖFK tar sig an matchen mot Västerås. Nu är det upp till bevis. En förlust kanske inte är en katastrof, men bör i så fall lända till åtgärder. Mål bör däremot produceras och det är dessutom dags att visa seriekollegan var skåpet skall stå. Annars börjar jag bli tveksam på vad ÖFK är kapabel till. Är det fågel eller fisk? Just nu känns det väldigt mycket som fisk. Detta trots att många anser att matchen mot AIK gav en hel del positivt.

Vinsten i träningsmatchen mot ett stukat och, från Allsvenskan, nedflyttat GIF Sundsvall börjar blekna bort. Detta i efterdyningarna till de svaga resultaten mot Varberg och AIK. Samtidigt som seriekollegan Västerås står upp på ett helt annat vis mot dessa lag.

Västerås gör mål både mot AIK och Varberg. ÖFK lyckas inte alls med att göra mål mot något av dessa lag. Västerås har nu erövrat fyra poäng i cupgruppen mot ÖFK:s noll. Inte att undra på att jag blir orolig. Dessutom 180 minuter utan mål. Inte bra. Det spelar ingen roll att bollen tar i virket och att det därför är nära, som mot Varberg. (Jag brukar säga att det är svårare att träffa virket än området innanför målramen).

Det är visserligen tidigt på säsongen, men så är det också för alla andra lag. Det är bättre att reagera nu och åtgärda bristerna innan serien startar. Jag har fått en känsla förmedlad om att det råder harmoni i laget och att det är bra aktivitet på träningarna. Tävlingsresultaten så här långt visar dock på ett dåligt facit. Inga mål i cupmatcherna och två tydliga förluster. Den så kallade harmonin och de goda aktiviteterna på träningarna verkar inte ge resultat när det kommer till skarpt läge och tävlingsmatcher. Jag hissar gul flagg. Det är dags att ladda om med ny ammunition.

Efter söndagseftermiddagens 0-3 mot AIK är ÖFK:s cupäventyr över för den här gången. Visserligen återstår bortamötet mot Västerås nästa helg men chansen att avancera är borta efter två raka förluster och 0-4 i målskillnad mot allsvenskt motstånd.

Helt okej i mina ögon.

Insatsen mot AIK var årets bästa så här långt, synd bara att domaren Enzo Vesprini från Köping inte gav ÖFK chansen att utmana på allvar samtidigt som. Straffen (0-1) mitt i den första halvleken var åt helvete och naturligtvis var förspelet till AIK:s tredje mål lika mycket åt helvete. Alla som kan det minsta om fotboll ser ju att AIK:s John Guidetti sänker Myroslav Mazur i luftduellen innan bollen hamnar hos Viktor Fischer och i ÖFK:s mål.

Med det sagt; AIK var det bättre laget och vann mycket rättvist. Men jag tycker att ÖFK stod upp riktigt bra långa stunder.

***

Vi kan nu summera de första två månaderna av säsongen och jag står fast vid det jag skrev i sammanfattning av det mardrömslika fjolåret; ÖFK har helt andra förutsättningar 2023.

Här finns något att bygga på, det är bara att fortsätta på det spår man hittade förra hösten. Materialet är i stort sett intakt (det var nästan så jag log för mig själv när jag kollade in startelvan i första träningsmatchen mot danska Köge under träningslägret i Turkiet), nu gäller det att hitta spelarna som ska krydda truppen.

Nya har visserligen kommit men vi har sett väldigt lite av dem så här långt. Förvånansvärt lite i mina ögon.

***

Fyra matcher (0-2 mot Köge, 3-0 mot Gif Sundsvall, 0-1 mot Varberg och så 0-3 mot AIK) är vad vi har att bedöma. Klart att 3-0 mot Giffarna sticker ut, det var en bra prestation men mot en klubb som såg ut att vara rejält på dekis. Därför tycker jag att söndagens insats är den bästa, det här var en riktig tävlingsmatch!

Magnus Powell kan räkna in mycket som är bra fastän vi bara har hunnit till slutet av februari, absolut. Men anfallsspelet lämnar en hel del att önska;

# Varken instick eller inspel från kanten sker med någon större precision.

# Malcolm Stolt ser bara tung ut sedan han tvingats lägga mycket (för mycket?) energi i den första försvarsuppgiften. Presspelet måste förändras så att Stolt har lite kräm kvar till sin viktigaste uppgift (att göra mål).

# Chovannie Amatkarijo fungerar bara när det blir stora ytor att operera på (som mot Varberg).

# Och när Simon Kroon inte är med (och han har vi inte sett så mycket så här långt) saknas idéerna, allt blir så förutsägbart - inget överraskar.

Kort sammanfattat; ÖFK:s spel på den "sista tredjedelen" har varit, med några få undantag, väldigt fattigt så här långt.

***

Men ramen är absolut lagd;

# Andrew Mills har spelat mest men Aly Keita är snart tillbaka i buren.

# Kristian Novak och Myroslav Mazur kommer att bilda ett stabilt mittlås i försvarslinjen.

# Yannick Adjoumani eller Kalpi Ouattara på vänsterbacken? Adjoumani har spelat mest så här långt men min gissning är att platsen är Ouattaras. Om han håller ihop?

# Till höger i backlinjen? Ja, där känns det öppet så länge vi får vänta på några av de nya. Ziad Ghanoum och Cesar Weilid konkurrerar just nu men kanske nye Jakob Hedenquist (från Utsikten) är den långsiktiga lösningen?

# På centrala mittfältet är brassen Erick Brendon gjuten och jag gissar att Mansour Sinyan blir hans partner. Jag tycker att Sinyan haft en sisådär-öppning på säsongen (alldeles för få löpmeter och dessutom lite för dåligt humör, ofta arg på såväl domare som motståndare) men mot AIK var han riktigt bra. Visst var det onödigt slarvigt vid några tillfällen men sättet som han slog ut hela AIK:s mittfält med sina 30-metersruscher imponerade på mig, det var faktiskt lite av matchens behållning sett med ÖFK-ögon. Det var i varje fall norrmannens bästa insats i ÖFK-dressen så här långt.

# Om inte Weilid spelar i backlinjen så tar han positionen till höger på mitten. Kaptensbindeln (i Keitas frånvaro) talar om hög status i truppen!

# Till vänster spelar Amatkarijo. Men här finns mer att hämta, mycket mer! Med den verktygslådan...

# På topp är naturligtvis Stolt & Kroon det givna paret. Men som ni förstår av det jag skrev här ovan, här finns problem, av varierande art, att lösa.

***

Om det finns några bubblare?

Inte som jag ser det, i varje fall inte just nu. Då måste det hända något de närmaste veckorna. Jag kan inte se att någon av Karlsson Grach, Zekovic, Österholm eller Johnson närmat sig en startplats under vintermånaderna. Och, som sagt, de nya vet vi väldigt lite om.

***

Till sist; Jag har alltid haft svårt för John Guidetti, där har det i alla år varit "jaget" för "laget". Och när han nu i Cmore-sändningen förklarade hur han blev "hakad" av Cesar Weilid när domaren blåste straff blir det ju enbart löjligt.

Tror han verkligen att vi är idioter allihopa?

Ovärdigt & respektlöst är min uppriktiga mening, vi måste kunna begära mer av våra så kallade stjärnor än att det uppträder som pajaser, inte minst när de hunnit passera 30.

Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om AIK:s "Guidetti-projekt" skiter sig fullständigt

Som jag tidigare skrivit har ÖFK väldigt mycket bättre förutsättningar att göra en riktigt bra säsong 2023, men jag tror att laget tjänar på att ha förväntningarna på en rimlig nivå, men visst kan vi lite i hemlighet hoppas på att finnas med strax under den absoluta toppen. Jag har bara sett delar av de båda träningsmatcherna, men det såg riktigt bra ut i Sundsvall. Främst känns det tryggare i passningsspelet, men jag hoppas fortsatt att grunden ligger i att inte riskera onödiga baklängesmål. Då kommer även målen framåt med de spelare som redan nu finns till hands. Flera av nyförvärven kan visa sig vara små guldklimpar, om de trivs i lag, förening och stad.

Att börja tävlingsmatchandet mot ett lag som Varberg borta känns också bra. Hemmalaget har all press på sig, och ÖFK kan gå ut med känslan att allt finns att vinna, och en förlust är inte hela världen. Dessutom har inte Varbergs försäsong sett särskilt bra ut, och satsningen på cupen kanske inte är hundraprocentig. Dock har de en riktigt kompetent tränare, som ofta trollar med knäna.

Jag vill se ett mittfält där det både finns ett tydligt defensivt ansvar, men samtidigt tydliga blickar mot spelare som kommer med fart framåt. Jag tror att ÖFK i år kan sätta ett spel som överraskar motståndarna, men samtidigt sätter defensiv säkerhet högt.

En eventuell seger mot Varberg skulle skapa ett stort intresse för AIK-matchen, som då kan locka en rejäl publikskara (naturligtvis lite beroende på vädret).

Sedan känns det skönt att en stor del av den mest svingande kritiken mot föreningen avtagit, och jag tror att Peja Lindholm kommer att vara en relativt öppen VD. Jag börjar att tro på att vandringen tillbaka mot en trygg avsats för vidare utveckling nu är tagen.

Jag har under oktober till december 2022 fått kännedom om två tilltänkta sponsorer som inte har kunnat få kontakt med ÖFK, i syfte att spontant sponsra. Det handlar sammantaget om flera hundratusentals kronor. Det kanske inte är avgörande för ÖFK:s ekonomi, men vore sannolikt ett stort bidrag. Nu löser det sig nog i det ena fallet tack vare att fotbollz.se har sett till att medverka till kontakt. (Det handlar dock om en annan person på fotbollz.se än undertecknad). I det andra fallet vet jag att det inte blir någon affär.

Detta är bara några exempel som jag uppenbarligen känner till. Man kan undra om det finns fler. Varför jag funderar kring detta beror framförallt på hur ÖFK:s hemsida är utformad och utifrån händelserna med de nämnda tilltänkta sponsorerna. Om du är sponsor och vill sponsra ÖFK, så är det nämligen svårt att på hemsidan navigera sig fram till vad du kan köpa och vilken eller vilka du skall vända dig till. Det finns nämligen ingenting på första sidan som riktar sig till sponsorer.

Den som känner till hur människor agerar vet att ”signaler” på en hemsidas första sida är synnerligen viktigt. Annars riskerar man att vederbörande tappar intresse och surfar vidare. Alla som arbetar med marknadsföring och aktivt sälj vet detta. För dem som redan har kontakt och/eller en pågående interaktion har detta dock marginell betydelse, men för spontana aktörer/besökare är det oerhört viktigt med pedagogiska budskap och enkel navigering på hemsidan. Årskort finns det dock budskap om på hemsidan, samt hur den affären skall hanteras, men budskap riktade till sponsorer saknas helt.

ÖFK backas ju upp av en investerargrupp, som bland annat satsade åtta miljoner hösten 2022, för att ÖFK skulle få elitlicensen. Jag undrar om denna investerargrupp gjort ÖFK ”fat and lazy”. Det vill säga att ÖFK inte fokuserat på att sälja, utan haft vetskapen av att kunna ”luta” sig mot dessa investerare vid behov. Dessa har ju investerat tidigare och vid ekonomisk kris ”måste” de ju fortsätta investera för att ”rädda” de tidigare investeringarna.

Jag är övertygad om att det för ÖFK finns en stor förbättringspotential inom marknadsföring och sälj. Bara ett besök på hemsidan gör detta klart. Var och en kan ju själv leka sponsor och försöka navigera sig fram till något att köpa och vem man skall vända sig till.